Elevinflytande i tiden - finns det?

Skolan har sedan läroplan 1962 framhållit elevers möjligheter att medverka i skolan. Här följer några tidstypiska punkter, som avspeglar den tid då man beskrev vad elevinflytande är och hur det skulle sjösättas. Från början på organisationens villkor till en mer uttalad vilja på elevernas villkor. Frågan är dock; Har vi mera verklig elevdemokrati 2017 än 1962?

Läroplan 1962
"Elevernas inflytande ska komma till stånd genom officiellt organiserade kollektiva kanaler.
 Som en sådan kanal beskrivs elevråd.

"…vissa konkreta disciplinfrågor kan vara av sådan art, att de kan läggas fram för elevernas förtroendemän

"Anonymitet i hopar och köer, ordningsföreskrifternas många påbud och den likriktning, som ofta får sätta sin prägel på arbete och samvaro, påpekar ofta negativt ansvarskänsla och uppförande. Det är särskilt viktigt i de större skolenheterna och för övrigt alltid i de högre klasserna, att man låter eleverna på lämpligt sätt bära sin del av ansvaret för hela skolans eller klassens gemensamma angelägenheter."

"Sättet att lösa uppgifterna kan ofta individualiseras. Detta sker, när elever, som har samma eller ungefär samma arbetsuppgifter, väljer böcker och andra källor vid individuellt arbete samt planerar och genomför sitt arbete på ett personligt sätt".

Bilder www.google.com

Läroplan 1969
"Skolans personal måste ständigt vara beredda att låta eleverna vara med om att påverka förutsättningarna för samvaron och arbetet i skolan".

"Planeringsarbetet leds således av en eller flera lärare som tillsammans med annan personal och elever utgör ett arbetslag, vilket i samråd väljer och planerar lärostoff och arbetsuppgifter, genomför arbetet och sammanfattar och diskuterar arbetsresultaten."

"Dessutom ska eleverna, enskilt eller i mindre grupper, arbeta med överkursuppgifter, vilkas inriktning, omfång och svårighetsgrad blir helt beroende av deras fria val."

Läroplan 1980
"Ett av skolans mål är att ge barn och ungdomar en demokratisk fostran. Eleverna skall bl.a. tillsammans med kamrater kunna fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar, ta ansvar för yngre kamrater som behöver hjälp och ta del av arbetet på en god skolmiljö."

"Lärare och elever avgör hur lång tid de vill ägna åt olika moment, i vilken ordning de skall ta upp olika frågor, med vilka metoder frågorna skall bearbetas och vilka läromedel man kan använda."

Läroplan 1994
"Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskaper om demokratins principer och sin förmåga att arbeta i demokratiska former."

"Läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta ökar med stigande ålder och mognad."

Läroplan 2011
Skolans mål är att varje elev

• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö

• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan

.• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetssituationer

Vi har i mer än 70 år haft möjligheten att skapa en elevaktiv skola, där eleverna har ett reellt inflytande över sitt eget lärande.Redan i 1919 års undervisningsplan genomsyras det av detta och att ha eleven i centrum. Denna demokrati i tidiga skolårs undervisningsplan gällde fram till 1955, men redan i 1940 års skolutredning tas begreppet elevinflytande upp.

I 1946 års skolkommissions betänkande (SOU 1948:27) framgår att:
"Elevernas strävanden efter större inflytande och ansvar bör emellertid från skolans myndigheter erhålla ett helhjärtat stöd. Det bör stå klart, att ett ökat medansvar för eleverna gynnar deras inväxande i det demokratiska samhället".
Så handen på hjärtat - Var står vi idag? Har vi fått verkligt elevinflytande?