Går det att skapa en funktionell skola genom partipolitik?

Jag har mina invändningar mot att styra en skola med "partipolitiska" förtecken, även om jag förstår att det är svårt att bortse från allmänpolitiska beslut. Politik består i stor utsträckning av partipolitiska grundvärderingar, visioner och syn på samhället. I samhällssynen kommer även då synen på skolan in som grundar sig på uttalade partipolitiska förställningar om kunskap, menar jag.

"Varje nationell skola kräver politisk styrning. Men dess karaktär och ändamålsenlighet – som politik oberoende av partisympatier – måste kunna ifrågasättas av fördjupad analys och kritiska motspråk i det offentliga samtalet. Inte minst behövs samlande bidrag från engagerade lärare och elever, som utifrån egna erfarenheter kan beskriva skolans verklighet". (Christer Fritzell är prof em i pedagogik 2017).

Bilder www.google.com

Annars avspeglas synen på kunskap, på lärande och förväntat resultat bara på partipolitiska grundvalar med tolkningsföreträde. Ibland kommer detta att innebära att det blir tvära kast i skolans värld. En sak är tydlig i den betydelsen att man grundar framtidens skola på den "historiska" skolans ideal. Att dagens skola ska bli lika "bra" som skolan var när "eleverna lärde sig", som man uttrycker sig.

Detta leder till att man i stora stycken får väl avdelade kursplaner, där kunskaperna beskrivs i statiska "listor" och matriser som ska identifiera att eleverna "lär sig", vilka kriterier som ska gälla eleverna och ska uppfylla kunskapsidealet så de blir "lika bra" som förr. Jag menar att visionerna saknas i flera stycken för att följa tiden och framtiden i lärandeprocessen. Man kan inte bygga framtiden på gammal kunskap och kunskapsideal och att bara "pricka" av i olika listor, anser jag.

"Ytterligare problematiskt är de mer indirekta effekter som döljs i vad som samtidigt utesluts, undviks och hålls under ytan, nämligen allt vad denna ideologi inte tillåter och allt den inte kan hantera. Dessa latenta konsekvenser, oavsedda eller inte, gäller unga människors kritiska bildning och skolans demokratiska utveckling genom de fördjupande, kreativa och solidariska möjligheter som principiellt alltid inryms i det pedagogiska mötet mellan engagerade lärare och motiverade elever".  (Christer Fritzell  2017).

Grundskolan
Grundskolan är ju i grunden en medborgarutbildning, vars resultat ska ge de redskap man behöver ha för att "klara sig" i samhället och den grund man behöver för att vidareutbilda sig. Under grundskoletiden ligger en av tyngdpunkterna på färdighetsträning i läsutveckling, matematikutveckling och naturkunskapsinsikt, samt redskapen för att orientera sig i omvärlden.
I bland kommer de gamla idealen fram genom utantillärande av statiska fakta som man alltid har gjort, som ett resultat på "dåliga" skolresultat. Men visst utantillärande hamnar inom färdighetssfären förstås, som multiplikationstabellen, grammatik som exempel.

Man behöver ha en stor portion kreativitet till dessa baskunskaper för att man ska vara förberedd på de krav som ställs på medborgaren. Kreativitet och ett öppet sinne är en viktig faktor för utveckling av företagande och för Sverige som nation. Den måste utvecklas redan i skolan för inget kommer på beställning.