Forskas det på rätt saker?

Jag brukar ofta framhålla att det är viktigt att forska om skolan. Men mycket forskning har redan gjorts utan att den stora delen kommit skolan till del.
"Det finns två sorters forskning om skolan. Meningsfull forskning respektive meningslös forskning. Meningsfull forskning är sådan som bidrar till att elever lär sig bättre och/eller mår bättre. Meningslös forskning är sådan som varken bidrar till att eleverna lär sig bättre eller mår bättre. Det har skrivits ett par tusen avhandlingar i pedagogik. Många av dessa måste betecknas som meningslösa i denna bemärkelse".(Per Acke Orstadius 2017)

Per Acke Orstadius behandlar två sorters forskning om skolan, men betonar att det finns många forskningsansatser som är meningslösa. Jag menar också att den goda forskningen är bra för skolan, men ibland slår den in öppna dörrar, då den endast vill bevisa vad man redan vet.

Bilder www.google.com

Ett exempel som har dryftats under lång tid är att alla barn skall lära sig att räkna, läsa och skriva.
"På senare tid har det efterlysts mera forskning kring hur eleverna lär sig att räkna och läsa. Man kan fråga sig varför inte forskarna för länge sedan gett svar på dessa frågor. Varför så mycket forskning ägnas åt de yttre ramarna och de organisatoriska frågorna i skolsystemet".(Per Acke Orstadius 2017)

Alltid när frågan kommer upp att barn inte lär sig läsa, räkna och skriva som man tänkt, så tänker jag på att det inte alltid har varit ett problem i skolans historia. Jag har arbetat i skolan så länge att då fanns småskollärare utexaminerade från småskoleseminarier. Många kanske tänker att allt detta var på stenålderns tid när man för detta på tal.

Då när det begav sig så lärde de allra flesta elever att räkna, läsa och skriva bra. Då fanns kunskapen och metoderna att låta alla sinnen vara med i lärandet. Allt detta har nu i stort försvunnit för metoder som ska ta "genvägar", metoder som lämnar en avsevärd del elever utanför lärandet och färdigheterna. Visst fanns det elever då som hade extremt svårt att lära färdigheterna precis som nu.

När jag började som lärare, så hade jag kollegor, utbildade småskollärare, som då hade några år till pension. Jag var intresserad av frågan varför de lyckades så bra med att få eleverna att lära sig. Ett svar har följt mig genom yrkesbanan. "Alla måste förstå att en del färdigheter och kunskaper är till för att man ska lära sig att lära". När jag hörde detta första gången så trillade inte "polletten" ner. Det beskriver att man rangordnade skolans arbete vilket gjorde att alla eleverna skulle lära sig att läsa, skriva och räkna bra. Det som skiljer detta från nutidens sätt att se på skolan - att allt nu är lika viktigt? Följden kan bli att elever som inte kan läsa nog bra sitter med en bok utan att se sammanhang eller att förstå innebörden av vad de ser.

Det är ju inte någon större idé att hålla på med det ena och det andra om inte eleverna behärskar grunderna bra. Jag frågade också mina äldre kollegor hur man gjorde för att så många som möjligt lärde sig. Svaret blev "vi höll på tills alla kunde detta bra". Men sa jag " Hur skulle man kunna lära allt om man höll på längre med de grundläggande färdigheterna? "Visst kanske vi höll på lite längre än vad man gör i dagens skolor, men resultatet betalade sig bra", menade alla.

"Vi fick uppleva glädjen hos eleverna att kunna, vilket är den bästa motivationen för att lära mera", sa en av lärarna till mig. Jag tror faktiskt att detta var hemligheten med de goda skolresultaten. Om man ska vara självkritisk så har den stress som många upplever i dagens skola när allt mer stoppas in i kursplanerna utan att något gallras ur, vilket motverkar genuint lärande. Jag behandlade genvägar tidigare, genvägar som ofta gör att elevernas grundläggande kunskaper och färdigheter, "fuskas över" då man mycket ofta upplever tidsbrist för allt innehåll i skolan som skall läras och utvärderas.

Så sanningen med dagens problem med att en del elever inte har de grundläggande färdigheterna är att man "glöm, gamla" goda metoder och även den beprövade erfarenheten. Den kan svårligen forskningen återta. Sanningen är enkel idag som den var då, man måste träna för att bli bra.