Ringarna på vattnet förskräcker

Vi ser den ena varningssignalen efter den andra när det gäller skolan. Det som oroar mest är otrygghet, att våldet och våldshandlingarna breder ut sig. Ibland slår mig likheterna med sagan om "Kejsarens nya kläder", där alla såg att kejsaren var naken. Likheten med sagan är den syn som skolmyndigheterna verkar ha genom att upprepa mantrat "Svensk skola är bra", "Svensk skola är bra" och låtsas att detta är ett faktum. När man har sagt detta tittar man upp mot himlen i ett försök att få hjälp, andra inom skolans väggar tittar ner och resignerar. Det är få tecken på att man går nya vägar, vi ser mest det gamla.

Vi har haft, under en längre tid, en skola som inte levererar, dvs eleverna får inte de optimala möjligheterna till att lära. Detta påtalas från alla håll i vårt samhälle. Resultatet av detta blir att Skolverket verkar stänga in sig i sin kammare och fila på nya "hårdare" krav i nya skrifter för kommunerna. Alltsammans blir som att hälla vatten på en gås, då kommunerna nästan inte har haft kraft att leva upp till de tidigare. Själva hanterandet i praktiken blir precis som en kasperdocka där myndigheterna drar i trådarna på långt avstånd,  och där någon annan ska tolka och verkställa besluten.

Bilder www.google.com

Det tilltagande våldet smyger sig in i många skolor, där elever som givit upp eller inte känner sig hemma i skolan strular. Man värre är om man allmänt menar att skolan inte tillför något utan man kan välja bort den, kanske genom de ideal som råder i bostadsområdena.

"Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om hot och våld har ökat under de senaste åren. Anmälningarna gäller alla som jobbar inom utbildning, oavsett yrke. Sett i hela landet har antalet anmälningar om våld i skolan ökat från 238 stycken 2012, till 456 stycken förra året. Anmälningar om hot har även de ökat, från 173 anmälningar år 2012 till 263 anmälningar 2016". (SVT 2017)

Jag menar att det finns bakomliggande förklaringar till att allt fler vantrivs i skolan och känner sig otrygga. En viktig del är bristen på behöriga lärare, anser jag. Allt fler utan pedagogisk högskoleutbildning verkar i skolan, vilket då gör skolan antar alternativa vägar, menar jag. Svårare att få tydlighet och ramar.

En annan sak är den stora invandringen av ensamkommande barn och ungdomar som kom olämpligt i tid. Dessa ska inte lastas för att många inte har en sammanhängande skolgång på grund av krig och stridigheter i världen. Detta fordrar större insatser i de grundläggande klasserna. Det jag vill komma till är att detta blir sten på börda i skolan på grund av lärarbrist, när flera klassrum skulle inrättas, och utbildade lärare lyser med sin frånvaro.

Risken med detta är att man måste ta till alla medel för att rekrytera lärare. Det finns lärare bland flyktingarna, som man menar kan hjälpa till i det grundläggande lärandet. De har pedagogisk utbildning förstås men svenska språket är ofta inte tillfyllest.
Det andra alternativet är att ta in obehöriga som behärskar språket men saknar akademisk pedagogisk utbildning och ämnesutbildning. Dessa upptäcker kanske snart att när de ska förklara varför man säger si och så och hur det grammatiskt härleds, så har man inte dessa kunskaper aktuella. När vi frågar vår lärare: ”Varför?” blir svaret ofta: ”Fråga mig inte!”, säger elever allmänt på några kurser som man undersökt  i Malmö.

"Att ha svenska som modersmål gör dig inte till en språklärare. Enligt Skolverket har bara 36 procent av sfi-lärarna behörighet i relevant ämne. Många saknar pedagogisk bakgrund och de är definitivt inte tränade i att undervisa." (Skolverket 2017) 

Sammantaget av det jag tidigare behandlat, menar jag att svensk skola har blivit otydligare. Det går inte att "som vanligt" ha konsensus i utbildningsfrågor, didaktik och metodik i lärarkollegierna, när en stor del inte har de akademiska grundkunskaper som behövs för detta. Till detta kommer den första viktiga svenskaundervisningen som måste ske på korrekt svenska med stöd av grammatik mm för att förklara varför man säger si eller så. Finns brister här kommer uttal och språkliga misstag att riskera att försena integrationen i skolan. Svenska ska ju användas för att lära mera i alla ämnen. Otydlighet skapar frustration och kanske våld när man känner att man inte kan eller förstår nog mycket i en lärandesituation.