Vad mäter skolan egentligen?

Anders Jönsson (Skola och samhälle 2017), behandlar problematiken med betyg och när och vad man mäter i en intressant artikel. Att diskutera betyg och utvärderingen är ett evigt spörsmål när det gäller skolan. Det stora problemet, menar jag, är att människor ska utvärdera människor.

I detta ligger förstås svårigheten att få en likvärdig bedömning, då verkligheten för eleverna och lärarna ser olika ut var man befinner sig. Det borde inte vara så, men den enskilde lärares syn på lärande och prestationer spelar alltid in. Detta trots bedömningsmatriser 
och nationella prov.

"I regeringens proposition (2017/18:14) föreslås att det i skollagen skrivs in att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Det kan ställas i kontrast till vad Daniel Koretz, professor vid Harvard och en av världens mest kunniga personer inom området kunskapsmätningar" (Anders Jönsson 2017)

"Och detta pekar ut en av de bästa vägarna att undvika att missbruka test data: använd inte enstaka testtillfällen för att bevisa det riktiga och enda svaret. Aldrig" (Daniel Kortez professor vid Harvard)

Dilemmat betyg och betygsättning gör att man försöker hitta vägar för att kunna sätta likvärdiga betyg. Att luta sig mera på mot de nationella proven i sin tro att då skulle allt blir mera likartat och rättvist är ingen framkomlig väg. Problemen med de nationella proven är att de görs vid ett tillfälle. Då kan andra saker spela in t ex nervositet, dagsform mm som inte då ska kunna inverka på att bedöma kunskaper och färdigheter.

I läraryrket har betygsättningen genom historien kopplats till professionen, där man haft stor tilltro till lärarnas förmåga att bedöma den enskilde elevens kunskapsnivå. På senare tid har man vacklat i denna tro, då man "upptäckt" olikheter i betygssättningen från skolmyndigheter.

"Just bedömningar anses vara centrala för legitimiteten hos en yrkeskår, så att låta de nationella proven i högre grad styra betygsättningen, och dessutom utnyttja extern kompetens för rättningen, riskerar att ge negativa konsekvenser för lärarkårens legitimitet". (Anders Jönsson 2017)

Det finns flera saker som är kontraproduktiva, att staten delar ut löner på lösa boliner, tidigare betyg i skolan, sämre tilltro till lärarna, ökad administration mm. Om detta kan man spekulera om begreppet lärare nu är gångbart  i vanligt tal. Vi har nu legitimerade lärare och obehöriga som man benämner "lärare".

Bilder www.google.com

Har den minskade tilltron till lärarnas profession sin grund i att det blir fler och fler obehöriga i skolan, som inte har den professionella grund som de som är utbildade med legitimation?

Att då mera luta sig åt de nationella proven, kan enligt skolmyndigheterna, bli en nödvändighet, då obehöriga inte får betygsätta elever. Om dessa ska ha stöd vid bedömningen av en behörig lärare, som kanske inte haft eleverna alls eller bara i några enstaka ämnen, då återstår då de nationella proven. Man försöker då upphöja de nationella proven till en "sanning".

Att låta ett enda testtillfälle bli en sanning är i mina ögon horribelt.