Tidigare inom lärarutbildningen arbetade lärarstudenter i sin praktikutbildning med lön under en termin. Systemet var uppbyggt så att en mentor/handledare ansvarade för två lärarstudenter. För detta arbete erhöll mentorn ersättning för sitt handledararbete.
Jag menar att nu i skolkrisen spår kan man snegla på bra saker man haft i den ordinarie lärarutbildningen tidigare. När man anställer en obehörig kan man skapa ett anställningskontrakt där man erbjuder teoretiska studier på universitet/högskola varvat med ordinarie tjänstgöring. Praktiken får man tillsammans med mentorn i den dagliga verksamheten.
Bilder www.google.com
Man vinner på detta sätt en möjlighet att få intresserade personer att se yrket inifrån. Många gånger blir den syn man har på skolan ett utifrånperspektiv. Den teoretiska utbildningen skulle då ske enligt en löpande modell, där den enskilde obehörige går sin teoriutbildning. Alltså inte alla på en gång utan en i taget, kanske en dag per vecka med hemstudier.
För att detta ska fungera måste det finnas skräddarsydda kurser i pedagogik och didaktik som ansluter till tjänstgöringen på högskola/universitet. De personer som hoppar på denna typ av lärlingsutbildning skulle kunna ha anställning flera år i följd och slippa att anställas ett läsår i taget, vilket ger större trygghet.
Den här typen av utbildning kräver förstås flera års deltidsstudier, tillsammans med arbete tillsammans med mentor. Genomgår man också t ex distansstudier inom ämnessfären kan man då bli behörig lärare i sina ämnen.
Här finns många poänger med denna typ av utbildning, man har en säker försörjning under en anställningstid som är längre än för obehöriga i skolan, när man arbetar och går utbildningen. Den andra fördelen är att man även får handledning i det praktiska vardagsarbetet i skolan.
Här är ett sätt menar jag att tänka i nya spår. Om den obehörige har någon typ av utbildning i ett annat yrke, där man kan använda sina tidigare kunskaper i skolan så snabbas resan mot lärarbehörighet upp. Många människor ser nya möjligheter efter några år i sitt gamla yrke.
Även om man börjar i tidiga medelåldern menar jag att detta är en ny möjlighet om utbildningarna fanns. Man måste menar jag inrikta sig på hela åldersskalan där man kan vara yrkesaktiv. Ett annat spår är personen som varit lärare i ett annat land. Då kanske det behövs svenskkurser mm för dem. Det här är en tankeskiss för att tänka utanför boxen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.