Obehöriga ger uppgifter till obehöriga

Hur en skola i ett land uppfattas av samhällets medborgare avgör dess position. För att skapa framtidstro måste skolan visa upp en positiv vilja, där man uttalar att skolan är en viktig institution. Skolan har av tradition en gammal inställning till det omgivande samhället. Man sluter sig ofta inom skolans väggar och utvecklar en ordning som är skolans egen, men nödvändigtvis inte samhällets, anser många tyckare.

I ett demokratiskt samhälle måste skolan vara transparent och visa upp både bra och dåliga sidor. Uppvisa mål och medel  och syftet bakom. Som det är nu kommer allmänheten att reagera på något man inte har full insikt i. Här några exempel:

"Skolverket har verkligen gått över gränsen i sitt daltande med bråkiga elever. Deras direktiv saknar även förtroende inom andra områden"

"Genom införandet av läxhjälp i skolan försvinner själva poängen med läxorna. Dessa ges ju för att eleverna ska få möjlighet att i hemmiljö få sitta på egen hand och bearbeta inhämtad kunskap."

"Trots att nivågruppering av eleverna ger lärare betydligt bättre förutsättningar att anpassa undervisningen efter fler elevers individuella behov så förespråkar man inte detta av rädsla för vilka signaler det skulle kunna ge om man delar in eleverna efter studieförmåga"

(Ovanstående citat är hämtade från insändarsidor och är i de flesta fall skrivna under pseudonym).

Skolan i Sverige
Skolan har i gemen fått sämre möjligheter att möta elever och att skapa ett inlärningsklimat som gynnar inlärning, anser jag. Detta har visats i flera forskningsrapporter och undersökningar.

"OECD har tittat på hur stor andel 15-åriga elever i respektive medlemsland som inte klarar mer än de enklaste uppgifterna i ett eller flera av Pisa:s delprov i ämnena läsning, matematik och NO, och publicerat resultaten i en ny delrapport",
"Den visar att de svenska elever som presterar allra sämst blir allt fler.34 procent av de svenska eleverna hör till gruppen – jämfört med genomsnittet i OECD som är omkring 28 procent." (SvD och Skolvärlden 2018)

 Ovanstående faktum har konstaterats ett antal gånger i skoldebatten. Hittills har man försökt möta detta med betyg i allt lägre klasser. Man har skapat utvärderingsmatriser som stöd till lärarna för betyg och omdömen mm. Inget av detta kan åtgärda problemet som inte finns på denna nivå.

Vad har då hänt med svensk skola de senaste 20 åren? Ett påtagligt problem är förstås bristen på bland annat utbildade grundskolelärare. Prognosen är att det snart kommer att saknas 70000 lärare i olika kategorier. Dessa måste ersättas på något sätt och det sker nu med obehöriga personer som ska fullgöra ex grundskollärarnas arbete.

Obehöriga personer i skolan ger obehöriga föräldrar undervisningsuppdrag
Man har genom alla tider poängterat att lärare ska ha bra utbildning med insikt i pedagogiskt arbete med barn och ungdom. Detta har man nu tvingats göra avkall på och jag vill mena att detta är ett av problemen som svensk skola har att hantera.

Är man inte trygg och kompetent i sin yrkesroll, kan det yttra sig alltför ofta att "skolan" "stjälper över" delar av lärandet, som skolan skulle gjort, på föräldrarna att fullfölja. I många fall är det obehöriga personer som ger elevernas uppgifter som i de flesta fall obehöriga föräldrar ska hantera hemma.

Man brukar säga att inget är nytt under solen. I folkskolans bandom i slutet av 1800-talet hade vi samma problem med många obehöriga i skolan. Även då saknades utbildade folkskollärare. Är det detta som allmänheten reagerar mot nu, när det gäller bristen på grundskollärare, eller är det en allmän misstro för skolan? Har skolan idag optimala möjligheter för barn och ungdom att lära? Är föräldrarnas största rädsla att deras barn ska missgynnas i den rådande situationen? Flera viktiga frågor som måste besvaras.