Då var betygsdiskussionen igång igen

Skolverket brottas med att betygsättningen på olika skolorna skiljer sig åt och visar på stora skillnader. Man söker med ljus och lykta efter lösningen med stort L. Man vill få "rättvisare" och rättssäkra" betyg genom att de nationella proven ges större värde vid en total bedömning av eleverna, säger man.

"Skillnaderna i betygssättning är fortsatt stora mellan skolorna, visar Skolverket i en ny rapport. Myndigheten vill därför undersöka möjligheten att slå fast en gräns för hur mycket slutbetygen får avvika från provresultaten på skolnivå", säger generaldirektören Peter Fredriksson (2019)

Bilder www.google.com

Att anträda denna väg kommer att skapa två stora problem för Skolverket.

1. Betygen sätts av olika lärare utifrån de förutsättningar som finns i dennes yrkesroll. Det går inte att komma förbi att vi är olika som människor, vilket kommer att ge skillnader i bedömning av elevernas totala  prestationer.

2. De nationella proven ges endast vid ett tillfälle och kan med logikens ögon inte vara bättre och mera värda än ett lokalt prov. Att Skolverket gör proven borgar inte för att de skulle vara bättre, då grundmaterialet är det samma. Att bara tro att de nationella proven på något sätt ska "spegla" elevens fullständiga kunnande under ett helt läsår blir absurt. Vid provtillfället kommer olika yttre faktorer också alltid att inverka som, ex nervositet,  personlig status, dagsform mm vid provtillfället mm.

Inte ens om man låter en dator rätta och analysera resultaten i de nationella proven kommer man  närmare någon lösning. Inte ens den kommer åt personliga saker runt proven som kan inverka på dessa resultat.

"Vad händer då om lärare tvingas anpassa sina slutbetyg till betygen på nationella prov? Blir slutbetygen mer likvärdiga? Nej och åter nej! Högre krav på överensstämmelse mellan betyg på nationella prov och slutbetyg påverkar inte hur lärarna rättar. Lärare kan fortfarande anpassa kraven så att de varierar mellan skolor" (Per Måhl betygsexpert  och utbildningskonsult 2019)

Under många år har diskussionen gått, att man tror att det går att sätta likvärdiga betyg, när människor ska bedöma människor. Många med mig menar att det ligger i sakens natur att detta inte går ihop. Denna eviga diskussion för och emot likvärdiga betyg kommer säkert att "bölja" vidare, inte ens Skolverket kan komma närmare en lösning.

Per Måhl konstaterar:

"Av skollagen framgår att det är lärare som sätter betyg, att kraven för betyg ska relateras till det som står i kunskapskraven, att lärare ska ta hänsyn all information, göra en allsidig bedömning och att slutbetygen ska spegla vad eleverna kan vid betygstillfället. Om man fastställer ”en gräns för hur mycket slutbetygen totalt får avvika från provresultaten på skolnivå” så kan lärare inte följa skollagen".

Vidare konstaterar Per Måhl:"Så visst, det är en politisk fråga och vad jag vet så vill inget riksdagsparti återinföra relativa betyg med dolda krav. Att Skolverket propagerar för en politisk ”systemförändring” som tvingar lärare att bryta mot skollagen är därför obegripligt". 

Man har också i betygsdebatten ibland diskuterat att kanske införa någon slags kunskaps och behörighetstest när man söker ett arbete, där speciell kunskap och färdighet är ett måste. De som förespråkar detta menar att man bättre kan avgöra om en person har den grund som behövs för arbetet.

Bakgrunden till detta är att man menar att skolans "kunskapsförmedling" skiljer sig för mycket till det som idag krävs för en anställning.

Till sist måste nog alla parter i sitt  inre förstå att frågan är olöslig så länge förutsättningarna är desamma som nu, anser jag. Men visst har frågan det goda med sig att personal på Skolverket är sysselsatta med den . Men det är tveksamt om de kommer fram till något som blir den avgörande framgångsvägen.