För alla oss som arbetar eller har arbetat i skolan kommer resultatet från denna undersökning inte som någon överraskning. Alla vi lärare har haft problem att få tiden att räcka till. Vi som ser skolsystemet inifrån har under en lång rad av år upplevt, hur planeringstid och efterarbete av lektioner i det närmaste minskat i vardagsarbetet. Inriktningen på hela studien rör lärarnas arbetssituation, den som inte syns i vardagen för den som står utanför. Denna planeringstid ska ju vara "kittet" som håller ihop lektionerna, så de kan genomföras som det är tänkt.
Bilder www.google.com
Att inte ha det "personliga utrymmet" under skoldagarna blir i längden förödande för många. Man kanske upplever otrivsel, stress och att inte kunna göra sitt allra bästa pga tidsbrist. Datorlagda täta lektionsscheman med ett minimum av tid mellan lektionerna är ibland ett stort hinder. En del ämnen måste "dukas" med material före lektioner och bortplockas efter. Att man ibland tvingas till att använda lektionstid för detta blir inte speciellt bra. Förutom hantering av övrigt lektionsmaterial som behövs till hands för att genomföra lektionerna.
"En stor majoritet av lärarna uppger att de gör det mesta av lektionsplaneringen utanför arbetstid. De flesta har inte heller avsatt tid för samarbeta med kollegor runt planering och att tänka igenom hur undervisningen fungerar." (KAU Rapport 2019:11)
Den som inte är insatt i hur undervisningen måste vara upplagd för en optimal effekt, tror allmänt att lektionernas genomförande är det allenarådande och det viktigaste för verksamheten. För att en lektion ska bli effektiv och nå det resultat man vill att den ska nå, så är planeringsarbetet innan lektionen startar det viktigaste, där man skapat "den röda tråden", vilka didaktiska mål man vill nå, hur lektionen ska passa in i den "lektionskedja" som leder till del- eller slutmålet, kanske en månad senare.
"Det är inte lärarbristen som är den huvudsakliga orsaken till bristerna. Orsakerna verkar vara organisatoriska. Vi kan inte uttala oss säkert om varför det ser ut så här. Men det är lärare från årskurs ett till gymnasiet som svarat på enkäten och det ser ungefär likadant ut överallt". (KAU Rapport 2019:11)
En gammal skolorganisation, ofta toppstyrd, blir nästan alltid ett hinder på olika plan. Det är lätt att ovanifrån se hela skolverksamheten i "fyrkanter" och vara nöjd med detta. Ett statiskt fyrkantsschema, ibland lagt för längre tidsperioder minskar flexibiliteten avsevärt, Det hindrar ofta i vardagen, då man skulle kunna samordna och effektivisera. Detta är ingen nytt för oss lärare, vilket vi nu får stöd i denna rapport.
Lärarlagarbete kan skynda på förändringar
På skolor där man prioriterat lärarlagarbete kan det se annorlunda ut, där bara ett ramschema finns för specialsalar, idrott, slöjd, matraster och raster inlagda. Sedan arbetar arbetslaget fram ett flexibelt schema enligt tidsplanen för verksamheten, med t ex koncentrationsläsning som ett exempel. Tyvärr ser det inte ut så här på de flesta skolor utan man trampar på i gamla spår. Här finns mycket att göra. Man måste välja menar jag, ska den administrativa skolorganisationen ensamt styra det pedagogiska innehållet? Jag har alltid drivit tesen: i en pedagogisk verksamhet måste prioriteten vara att pedagogiken måste styra.
Allt fler börjar förstå att en toppstyrd gammalmodig skolorganisation oftast blir ett hinder i det pedagogiska arbetet. Många diskuterar hur skolan ska bli mera flexibel och följa tiden, så att skolresultaten ska öka. .Det brukar då alltid vara bara eleverna som kommer i fokus. Då glömmer man nästan alltid bort den gammaldags skolorganisation, som enligt min syn inte sällan , styr bort verksamheten från kärnverksamheten - att verka i tiden. En del politiska förståsigpåare har inte ens förstått problemen, anser jag.
* (KAU Rapport 2019:11) , Läs rapporten här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.