Många missuppfattningar finns ännu. Från gemensam till privat skola Del 1.

Flera vanföreställningar finns om vad kommunaliseringen innebar egentligen.

Det här inlägget är det första av tre, som tar upp en rapport som betraktar skolan i ett 20-årigt perspektiv. Vad innebar "kommunaliseringen"?

Den rapport som jag kommer att referera till i det här inlägget är "Systemskiftet - från gemensam till privat skola (Arena idé, Sten Svensson 2019). Denna rapport bör läsas av alla som arbetar i skolan  (46 sidor, en historiegenomgång, sedan en analys av olika inblandade faktorer)

"Kommunaliseringen, den nya kommunallagen, det riktade statsbidraget och den nya statliga målstyrningen innebar sammantaget stora förändringar för skolan, men innebar inte ett systemskifte. Ansvaret för skolan skulle även i fortsättningen vara delat mellan staten och kommunerna". (Sten Svensson 2019)

Det är en villfarelse att vi har en kommunalt styrd skola efter kommunaliseringen. Ansvaret för skolan skulle även i fortsättningen vara delat mellan staten och kommunerna. Sten Svensson anför följande:

Bilder www.google.com

Statens ansvar: "Staten skulle ansvara för skollagen, läroplaner, lärarutbildningen, ett riktat statsbidrag till skolan, samt en nationell uppföljning och utvärdering som det nybildade Skolverket skulle sköta".

Kommunernas ansvar. "Kommunerna skulle ansvara för att verksamheten genomförs enligt de beslut som riksdag och regering fattade. De fick det fulla ansvaret för skolans organisation"

Kommunaliseringen skulle öka det professionella utrymmet
 För lärare och skolledare innebar kommunaliseringen främst att kommunerna tog över det fulla arbetsgivaransvaret. Avtalen om löne- och anställningsvillkor slöts i fortsättningen mellan Kommunförbundet och lärarfacken. Kommunerna fick också huvudansvaret för fortbildningen av lärarna.

”Lärare och skolledare är de som närmast skall ansvara för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplanerna och att utbildningen bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Läroplanerna skall därför primärt rikta sig till dem. Härigenom kommer deras professionella ansvar att framgå tydligare". (Sten Svensson 2019)

Rektor skulle ha ett övergripande ansvar och lärarna skulle ha ansvaret för hur undervisningen organiserades, planerades och genomfördes.

Statens kontrollbehov ökade
Statens kontrollbehov och ökade detaljstyrning har ökat lärarnas arbetsbörda mycket kraftigt. Den byråkratisering av läraryrket som kommit med alla nationella prov och andra kontrollsystem har haft en negativ effekt på lärarnas arbetssituation och sannolikt även för elevernas resultat. Varje lärare ska skriva skriftliga omdömen, dokumentera ett systematiskt kvalitetsarbete, göra betygsunderlag, sätta betyg, skriva individuella utvecklingsplaner, skriva rapporter med anledning av besök från skolinspektionen, rätta flera nationella prov, skriva utvärderingar, svara på enkäter med mera i en aldrig sinande ström.

https://arenaide.se/rapporter/systemskiftet-nar-skolan-gick-fran-gemensam-till-privat/