20 år på "tunn is"? Del 3. - Från gemensam till privat skola.

Den rapport som jag kommer att referera till i det här inlägget är "Systemskiftet - från gemensam till privat skola (Arena idé Sten Svensson 2019). Denna rapport bör läsas av alla som arbetar i skolan. Detta är del 3 som är den sista i denna  serie.

Förändringarna utanför skolan som påverkat denna
Den många förändringar som skedde utanför skola kom att få betydande inverkan på skolan som Ny kommunallag, Skolverket ersatte Skolöverstyrelsen, Finanskris, Stora omorganisationer i kommunerna, Valfrihetsrevolutionen och privatiseringen, Lite stöd till kommunerna och Den statliga avregleringen. Vilket presenterats i tidigare delar av denna serie

Allt detta kom att påverka skolan utan att man tänkte på att allt är en samhällsförändring inte bara en förändring av ansvaret mellan stat och kommun.

Rapporten gör en analys efter 20 år av "förändrad" skola och sammanställer resultaten.

Flera av de förväntade resultaten har uteblivit och andra faktorer har blivit viktigare än det ursprungliga. Olika lagar krockar med varandra. Vi har fått en segregation och lägre kvalitet än den förväntade. Sten Svenssons (2019) sammanställning :

RESULTATEN - en sammanfattning

¤ Individuella löner I dag, drygt 20 år efter att individuella löner införts för lärarna, är det lätt att konstatera att de förmodade effekterna inte har infunnit sig.

¤ Lärarnas löneutveckling har gått lite upp och ner genom åren, men på det stora hela har de inte hängt med den privata arbetsmarknadens högskoleutbildade grupper"

¤  Arbetsgivarna har inte fått ut de effekter som de trodde: bättre resultat, bättre kvalitet och bättre produktivitet.

Bilder www.google.com

¤ Det fria valet av skola ökar segregationen och mellanskolevariationen. "Den samlade bilden av det fria valet av skola är att eleverna sorteras till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De välutbildades barn söker sig till fristående och populära kommunala skolor och barn vars föräldrar har kort utbildning blir kvar i de närmaste kommunala skolorna". (Sten Svensson 2019)

¤ Skolpengen skapar vinnar- och förlorarskolor. Systemet med skolpeng reglerar kommunens ersättning till fristående skolor. Kommunens genomsnittliga kostnad per elev ska följa med den elev som väljer en fristående skola.

¤  Skolaktiebolag leder till segregation och låg kvalitet. De första fristående huvudmännen var stiftelser och ideella föreningar, men efter bara något år kom de första aktiebolagsskolorna

¤ Enligt aktiebolagslagen ska ett aktiebolag gå med vinst och det innebär att all verksamhet skärskådas och inriktas på att ge ett ekonomiskt överskott

¤ De fristående skolornas antagningssystem skapar segregation "Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och LO har i en delrapport inom sitt samarbete "Ge alla elever samma chans"  visat att de fristående skolornas olika modeller för att ta in nya elever förstärker skolsegregationen" (Sten Svensson 2019)

¤ Fler obehöriga lärare i fristående skolor
När skolan marknadsutsattes undantogs de fristående skolorna från kravet att anställa utbildade lärare.

¤ Konkurrensen om eleverna förändrade lärar- och skolledarrollen  "I ett demokratiskt skolsystem är det en självklarhet att skolledare och lärare är oberoende tjänstemän som ger korrekt information. Men i en marknadsstyrd skola går företagens intressen före demokratins och medborgarnas behov av korrekt information"  (Sten Svensson 2019)

¤ Öppenhet, yttrandefrihet och insyn försvann. I den privata skolsektorn gäller inte de grundlagsfästa reglerna om  öppenhet och insyn utan där är huvudregeln sekretess. För de anställda i fristående skolor gäller inte heller den yttrandefrihet och meddelarskydd som gäller för offentligt anställda

¤ Konkurrensen påverkar alla skolor Då varje elev betyder en stor summa pengar måste skolledare och lärare ständigt beakta elevkonkurrensen i sitt agerande och sina beslut. Marknads- anhängarna försöker dock tona ner att det råder ett hårt marknadstryck på hela skolsektorn.

¤ Kommunens roll oklar
En effekt som uppstått sedan skolan marknadsutsattes är att det i vissa kommuner varit oklart vilket ansvar kommunen har för skolan.

Ovanstående är några saker rapporten vill lägga tyngd på och försöka förklara orsak och verkan. Jag menar att det är viktigt att läsa rapporten för att sätta in allt i sitt sammanhang.
Vi som är eller har varit verksamma i skolan har sett allt detta tidigt och den verkan det inneburit. Nr det påtalades blev det bara axelryckningar och orden "vänta och se", upplevde jag.

Min slutsats efter 20 år av experimenterande
Man har menar jag, raserat  samhällets kärna på bara 20 år - en god skola som ger resultat för eleverna, Man har fått i många fall utarbetade och missnöjda lärare, där allt fler flyr yrket. Vi har sett statens "klåfingrighet", att allt mer reglera skolan igen och ta tillbaka det man "förlorat".

Många lärare känner av den "övervakningsskola" som upplevs på allt fler områden, där många i samhället anser att de vet bättre än de professionella lärarna. Allt fler politiker, skolmyndigheter försöker skaffa sig den snabba "fix" som i en handvändning ska lösa skolan problem, upplever jag. Inget är tyvärr enkelt "fixat", när skolan sakta sjunker allt mer mot avgrunden.

Man har också förväxlat kontoristens yrke med lärarens, anser jag på fullt allvar, genom att tillföra all den administration som läraren ska klara av på samma arbetstid tillsammans med huvuduppgiften att undervisa. Man måste inte vara någon Einstein för att förstå att undervisningen då blir lidande. Att man har "administrerat bort" lärarna från undervisningen är ett ledningsproblem från högsta ort. Tyvärr vill ingen ta ansvaret  för detta på allvar menar jag. Jag kan konstatera att detta är inget "elevproblem med dalande elevresultat" utan ett ledningsproblem som gått i kvav. 

Läs gärna rapporten
https://arenaide.se/rapporter/systemskiftet-nar-skolan-gick-fran-gemensam-till-privat/