Att spara på skolan är ingen besparing

Nu diskuteras allmänt hur kommuner ska göra besparingar. Som vanligt sneglar kommunpolitiker på områden där besparingar "inte syns",som på skola och i omsorg.  Vi har haft tidigare besparingar inom skolan på 1980-90-talen, som man trodde då, att de skulle gå förbi utan att ha någon större inverkan, men motsatsen visade sig ganska snart.

Samma misstag igen
Nu gör man än en gång samma misstag genom att spara på skolan, troligen med samma resultat som förra gången. Att man gör detta med samma iver är både kortsiktigt och vill jag mena korkat. Men den här gången har man facit från de tidigare gångerna, då forskning och analyser säger samma sak, "att spara på skolan är ingen besparing".

"I valrörelsen för ett år sedan skickade de politiska partierna ut ett helt annat budskap till väljarna om hur viktigt det är att satsa på skolan. Det budskapet är lika sant i dag som det var då. Därför är det förödande att ett betydande antal kommuner nu väljer att inte satsa på skolan". (Johanna Jaara Åstrand 2019)

Tankesmedjan Balans (2019) visar vilka vägar som kommunerna kan använda för att spara i den kommunala skolbudgeten 

1. Inte använda rätt procent för kostnadsökningar Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör hela tiden en bedömning av hur mycket personalkostnad och övriga kostnader bör öka med i budget för att de ska räcka till att betala för högre löner och för inflation. (3,2 % för personalkostnader och 2,4 % för lokaler mm)

2. Kräva effektivisering Många kommuner räknar först upp kostnaderna enligt ovan men drar sedan av en bestämd summa eller procent som förskolan och skolan förväntas kompensera för själv genom att jobba effektivare.
 
3. Inte kompensera för fler elever Man kan tycka vad man vill om systemet med skol/elev/barnpeng (vi tycker att det är dåligt) men när det nu används i så många kommuner behöver det användas fullt ut. Fler elever i verksamheten ska ge mer pengar till verksamheten.                       
4. Låta nämnderna ta med sig underskott från tidigare budgetår Det innebär att verksamheten dragit på sig en skuld och att skulden måste betalas tillbaka. Förskolan och skolan måste helt enkelt spara budgetåret efter att underskottet uppstått.

Om kommuner använder ovanstående punkter för att spara i skolbudgeten så drabbas verksamheten, det förstår alla dvs resurser tas bort eller minskas för de som ska driva verksamheten för de elever som bäst behöver dem.

Skolsektorn är ett exempel som anses bra för att kunna spara i den kommunala budgeten. Man behöver inte kunna bevisa att det gör någon skada, då eleverna "går flera år" i skolan. Men samhällsekonomiskt blir det ofta en "total smygande kris", då man måste kompensera på många andra samhällsområden senare.

Vilka drabbas då?
För oss lärare står sambandet klart. Besparingar drabbar oftast mest de elever som behöver det extra stödet för att kunna göra en individuellt god insats i skolan. Man ställer i besparingstider krav på att "extra" insatser i klassgruppen ska göras utan att resurser för detta tillsätts.Det vill säga, man "effektiviserar" verksamheten i tanken.

I detta finns, menar jag, ett cyniskt synsätt, då man troligen menar att ett år utan dessa resurser eller minskad del av dessa, för dessa elever, inte kan göra någon större skada. "De kan ju ta igen det nästa läsår" tycks man tro.

Jag skrev i titeln på detta inlägg "Att spara på skolan är ingen besparing"
De tidigare besparingar i skolsektorn har tydligt visat följderna. Fler elever med ofullständiga betyg från grundskola och gymnasium utestängs från många utbildningar. Svårare att komma in på arbetsmarknaden och kunna försörja sig själva. De kan riskera ett utanförskap i samhället med de förödande följder detta kan få. om det vill sig illa.

Nu är det dags för besparingar inom skolsektorn igen inför nästa budget, säger man i många kommuner. Allt fler har svårt att se hur samhällsbygget, med det samhälleliga resultatet, att allt är "gungor och karusell" ska gå ihop.

Samhällsresultatet
Besparingar i skolan ökar ofta samhällsutgifterna som syns efter några år för arbetsmarknadsinsatser , stödåtgärder i yrkesintroduktion, instegsjobb, ersättningar för arbetslöshet, försörjningsstöd mm. Dessa kostnader "drabbar" samhället i stort, men även kommunerna med ofta större belopp än de man behövde satsa i skolan. Kostnader som för inte så få kan få livslånga följder.

Problemet med besparingar i skolan är att följderna får någon annan ta i."De kommuner som nu väljer att göra besparingar och nedskärningar i skolan för att täcka sina underskott lurar sig själva. Långsiktigt vinner hela samhället på att investera i en bättre skola", skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand 2019.

Som vanligt blir asfalt och ibland "flotta" investeringar viktigare än människor i praktiken. Det har visat sig mer än en gång.