Otrygghet, rädsla, våld – en ”ny” skolvärld?

Ett mera komplext samhälle, där ekonomisk otrygghet finns, våld och större avstånd mellan befolkningsgrupper smyger sig in i skolans värld. Skolpersonal har uppfattat att otryggheten i skolan breder ut sig. Man kan inte av detta dra slutsatsen att det ser likadant ut i alla skolor utan skolorna skiljer sig åt.

Folkskolan
Skolan har sedan tidernas begynnelse, i Folkskolan, haft flera syften, att bilda förstås, visa flit, men också att göra människor anställningsbara i det begynnande industrisamhället som i många delar styrdes av klockan. Detta finns genom forskningen vederlagt.

”Skapandet av en folkskola kan alltså inte bara betraktas som ett steg i demokratiseringen och det liberala genombrottet i Sverige utan också som ett svar på en snabb befolkningstillväxt och de styrandes ängslan över bristande disciplin och okunskap. En av de utredningar som låg bakom propositionen om folkskolan gällde just fattigvården”. (Publicerad i Populär Historia 5/2000)

Bilder www.google.com

Skolans föreställningsvärld
Skolan har i mångas föreställningsvärld genom åren varit garant för ordning och reda, fostran och disciplin ända fram till vår tid. I t ex i Läroplan 80 med ledordet ”skolan ska fostra”. I skolans värld har de grundläggande uppräknade faktorerna alltjämt varit honnörsord, men i olika grad.

Varför uppstår mera otrygghet och rädsla i skolan? Om man ser tillbaka i historien var Sverige länge ett homogent och sammanhållet land. Vi kan konstatera att vi fått ett allt mera mångfacetterat land som blivit allt mer mångkulturellt. Detta gör att det också blivit mera diffust med många ideal och föreställningar. Att Sverige liksom andra länder blivit mera internationella tillför många influenser och insikt hur andra människor lever.

Skolinspektionen granskar
Under tio år 2010-2020 har Skolinspektionen granskat hur elever och lärare upplever bland annat trygghet och studiero i skolan. Resultatet, som kom i dag, visar stora skillnader mellan olika skolor. En tydlig trend är dock att färre elever känner sig trygga i skolan. (Skolinspektionen)

 ”Brister i trygghet och studiero, elever som vittnar om kränkningar och trakasserier. Så ser resultatet ut från granskningen som Skolinspektionen har gjort. Men en förklaring till varför det ser ut så här finns inte”. (Skolinspektionen)

 Både lärare och elever känner enligt undersökningen att tryggheten har minskat. Förra året uppgav till exempel i snitt 8 av 10 elever i årskurs nio att de känner sig trygga i skolan. I tidigare mätningar var det fler. Hela 9 av 10 elever kände sig trygga 2010. Färre upplever också att lärare ingriper om någon elev trakasseras.

Finns tänkbara förklaringar?
Om man inte ser en tydlig förklaring eller förklaringar, så går man igenom det som man anger som tänkbara samhällsförändringar.  En del barn växer upp i familjesituationer där det finns extra utmaningar. Det kan vara vårdnadshavare som brister i sin förmåga att ge tillräcklig trygghet och omvårdnad. Det kan handla om missbruks- eller beroendeproblematik, psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom.

 ”Dessa barn bär mycket på sina axlar och kan ha svårt att komma till sin rätt i skolan. För en del kan det visa sig genom att de har svårt med kamratrelationer eller med att koncentrera sig på skolarbetet”. (1177 vårdguidens webbplats)

 Andra menar att när behöriga lärare med pedagogisk högskoleutbildning minskar i skola, så minskar också skolans möjligheter att möta elever på ett individuellt sätt. Detta kan man spekulera över om detta bidrar till mera otrygghet mm.

Varningssignaler

Barn är individer och kan må dåligt av olika anledningar, ibland tillfälligt och ibland mer ihållande.

”Hos en del barn syns det tydligt att de inte mår bra, för andra barn är det svårare att upptäcka eftersom det inte syns utåt. En del barn är ledsna, oroliga, arga, ångestladdade eller nervösa. Andra får fysiska besvär som ont i magen, ont i huvudet eller sömnsvårigheter. En del barn är borta mycket från skolan, skadar sig själva, begår brott och utövar våld eller använder droger”. (Skolverket)

Osäkerhet att ingripa
”Fyra av tio lärare ägnar en stor del av undervisningstiden till att försöka hålla ordning i klassrummet. Dessutom tvekar sex av tio lärare att ingripa vid stök eftersom man inte vet vilka befogenheter man har. Det visar en rapport från Lärarförbundet där lärare frågats ut om stök och studiero i klassrummet”. (Skolvärlden LR)

Rapporten målar upp en bild av en rävsax. Å ena sidan bär lärare ansvar för att säkra studiero och trygghet, å andra sidan saknas tydliga befogenheter för att utföra detta uppdrag. 

Arbetsmiljön  en viktig faktor
Som lärare vet jag att arbetsmiljön i skolan för lärarna inte alltid är ”up to date”, då man huserar i gamla lokaler, där arbetsutrymmen för gemensamt arbete inte fanns på agendan när de byggdes. Att göra det bästa av situationen och skapa arbetsutrymmen är en grannlaga uppgift. Många lärare känner sig slitna och frustrerade över detta. Att ha en bra arbetsmiljö ger vi handen att man uppskattas och anses vara viktig i skolan, det kan man aldrig komma ifrån.

"En historia"
På min skola hade man skapat lärarbetsplatser i ett grupprum. Vi tyckte då lite till mans att det var rätt bra. En dag hade vi besök av en företrädare från arbetslivet som skulle prata om olika yrken. I samband med att vi fikade visade jag ”stolt” upp vårt arbetsrum och sa vad tycker du? Han tittade en stund och så sa han ”Mina medarbetare skulle inte ens gå in i det här rummet”. Efter detta blev arbetsmiljön en av mina käpphästar och visade på att lärarna ofta får hålla tillgodo med vad man får av små möjligheter. 

Ännu kan man ibland få höra ”du kan väl arbeta från katedern”. Hur man än vänder sig så har man ändan bak, säger ordspråket. Att arbeta tillsammans ensam går ju inte.

Jag har i mitt inlägg visat på att lösningen är komplex. Det är inte säkert att vi ska fokusera på eleverna som man alltid gör först. Som sagt skolan är en komplex verksamhet.

Källor
Skolverket
Skolvärlden LR
1177 Vårdguidens webbplats
Populär historia 5/2000
Skolinspektionen, Skolenkäten 2010-2020