HYLLVÄRMAREN

 I Sverige brukar man säga att vi är världsbäst på att starta utredningar. Inte sällan blir dessa ganska snabbt ”hyllvärmare”. Under 2015 startades en skolkommission som skulle undersöka skolsystemet förutsättningslöst. Det har funnits en skolkommission  tidigare, 1946 års skolkommission  som presenterade sitt betänkande 1948, SOU 1948:27,  Då gällde det den kommande grundskolan. 

”Den 20 april 2017 lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande "Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet". (Regeringskansliet 2017)

Många var vi som hade stora förhoppningar på denna skolkommission, men vi hade redan från början också ställt in oss på att de troligen bara skulle resultera i ”det bidde bara en tumme”.

När man läser skolkommissionens slutrapport, så ser man att man sätter fingern på ett stort antal punkter. Flera av dessa kända sedan decennier, andra insatta i sitt sammanhang för att bli tydligare.

Bilder www.google.com

Kommissionens förslag till förändring

Professionsprogrammet
Kommissionen föreslår ett professionsprogram i syfte att främja lärares och skolledares professionella utveckling och skolutveckling, samt bidra till positiva effekter på elevers kunskapsutveckling och skolresultat. 

Kompetensförsörjning
Skolkommissionen föreslår reformvårdande, kapacitetsförstärkande och kvalitetsutvecklande element när det gäller kompetensförsörjningen till skolväsendet. Det handlar bland annat om insatser för att öka antalet behöriga,

Finansieringsfrågan
Kommissionen föreslår ett riktat statsbidrag till skolor baserat på sannolikheten att eleverna når kunskapsmålen 

Allsidig social sammansättning
Kommissionen föreslår att det ska införas en bestämmelse om att huvudmän ska verka för allsidig social sammansättning, att aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor.

Förändrad styrning
Kommissionen föreslår en regionalisering av Skolverket, så att det lättare ska kunna stödja huvudmän och skolor som behöver stöd. 

​Lärare och skolledare ska få bättre förutsättningar att ägna sig åt kärnuppgifterna
Kommissionen anser att ”förutsättningarna för lärare och rektorer att ägna sig åt sina kärnuppgifter, undervisning och skolledning, ska förbättras genom förenkling och minskning av administrativa uppgifter

En god miljö för lärande och utveckling
Här föreslås bland annat tidig kartläggning av elevers förutsättningar inom framför allt läsinlärning för att kunna förebygga att skolsvårigheter uppstår.

Förslag utsätts för tolkning
Vi som läst flera utredningar vet att de förslag som blir resultatet av arbete blir utsatta för tolkning. Svagheten blir att man för in tyckande, och säkert ekonomiska termer i tolkningen. Resultatet blir ofta minimalt eller att det helt läggs på hyllan.

Den viktiga kärnan
Det finns saker som har stort signalvärde i de förslag som man ger från skolkommissionen. Dessa lyser helt med sin frånvaro eller är mycket marginellt behandlade, upplever jag . Jag hade väntat mig tydligare tecken i verkligheten på dessa områden.

#  främja lärares och skolledares professionella utveckling och skolutveckling

# kapacitetsförstärkande och kvalitetsutvecklande element när det gäller kompetensförsörjningen till skolväsendet, det handlar bland annat om insatser för att öka antalet behöriga,

# aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor.

# Kommissionen föreslår en regionalisering av Skolverket

# förutsättningarna för lärare och rektorer att ägna sig åt sina kärnuppgifter, undervisning och skolledning, ska förbättras genom förenkling och minskning av administrativa uppgifter

# tidig kartläggning av elevers förutsättningar inom framför allt läsinlärning för att kunna förebygga att skolsvårigheter uppstår.

Efter 4 år borde vi sett något av skolkommissionens förslag i verkligheten, helt eller i delar
Jag vill framhålla några viktiga, som ”synligare åtgärder för flera behöriga lärare”, ”tidigare kartläggning av elevers förutsättningar” och ”en planering för regionalisering av Skolverket”.

Viktiga åtgärder i detta sammanhang är förstås att intressera studenter att bli lärare genom god löneutveckling, höjd status och en god arbetsmiljö, kan man utläsa av förslaget.

Inget nytt under solen
Vi lärare som varit med ett tag vet att flera av förslagen har funnits tidigare, bland annat då Skolöverstyrelsen SÖ centralt, och regionala länsskolnämnder. Ett utarbetat tvingande regelverk till förmån för elever med behov av särskilt stöd med flera saker.

Det tar en generation att rätta missbedömningar
Flera än jag har sett åtgärder försvinna, men som återkommit efter några år. Då ofta urvattnade och med nya namn och med nya utredare. Det är känsligt att medge misstag. Nu maskerar man ofta dessa i "nya kläder" som då ska upplevas som nya .

Svensk skola har inte råd med denna hyllvärmare, då tiden är både knapp och inriktad på fel sakar, anser jag. Det är dags att ta ner den från hyllan och läsa och genomföra de viktigaste förslagen.

Källor

Regeringskansliet, https://www.regeringen.se/artiklar/2017/04/skolkommissionens-uppdrag/

Skolkommissionen SOU 2017:35

Skolöverstyrelsen  (1919 – 1991), Riksarkivet,
 https://sok.riksarkivet.se/?

sokord=Ingegerd&FacettFilter=arkis_aukt_huvudkategori_facet%24Statlig+myndighet%3A&page=3&postid=Arkis+281DF949-CD8A-11D5-841B-00D0B73E7A8B