Många anser att de har hittat felet i svensk skola

 Det går lätt att se att många söker med ljus och lykta efter felet i skolan. Någon tycker det är för mycket dokumentation, någon annan tycker att det är datorernas fel, en tredje att det är för få utbildade lärare i skolan, en fjärde att skolan ska förstaligas igen.

En röst från en ämneslärare
”Skolan behöver fokusera på annat än att lära elever bemästra datorer. Man kunde man på Färilaskolan i Hälsingland, konstatera att det stora flertalet elever blev bra på att hantera datorer, men sämre på baskunskaper som att skriva, läsa, räkna. De större inslagen av enskilt arbete fick även till följd att klyftorna ökade”. (Anders Hill 2021)

Anders Hill är långt från ensam om sina synpunkter. Han delar dessa med ett stort antal andra, både inom och utom skolan. Det är kanske lite för enkelt att ett hjälpmedel i skolan skulle kunna sättas i motsatsställning till att läsa, räkna och skriva.

Bilder www.google.com

Är datorn en sabotör i skolan?
Datorn är ett kraftfullt redskap i skolarbetet, men den ska ändå jämföras med pennan och radergummit – alltså ett hjälpmedel i lärandet. Datorn som sådan är ett vanligt hjälpmedel som utan god kunskap om användandet och en god pedagogisk inramning, upplevs som en belastning. 

I Anders Hills resonemang finns en underton ”att det var bättre förr”. Men man kan också utläsa av texten att datorn blir en tidsslösande maskin, utan kunniga lärare som ser datorns pedagogiska plats i undervisningen.

Samma visa efter 20 år
Jag kan konstatera att många ännu ger datorerna skulden för att eleverna inte kan räkna läsa och skriva, och detta efter 20 år med datorer i skolan. Man påstår fortfarande att det tar bort så mycket tid från "undervisningen". Eleverna sysslar med annat än att lära sig. Jag kan tycka att det är att göra det lätt för sig, att man "hittat" felet i svensk skola. Logiken ger då att  dåliga resultat i PISA är datorernas fel tycks många anse.
Många utanför skolan frågar sig varför lärarna inte kan arbeta effektivt och optimalt med datorer för elevernas lärande? En av förklaringarna är säkert att de flesta lärare är utbildade på annat sätt än senare tiders lärare - de är utbildade att klara sig utan datorer.

Måste lärarna lära sig allt själva på sin kammare?
Jag vill påstå att den pedagogiska kunskapsnivån och datakunskapens didaktik har brister i ett flera klassrum. Här finns förstås skolhuvudmännens stora misstag. Att datorer är mångsidiga och kraftfulla betyder inte att man kan fuska bort lärarnas pedagogiska datakunskaper i kompetensutvecklingen. Att tro att alla lärare kan lära sig själva bara för att datorerna är kraftfulla blir ett stort svek både för eleverna och lärarna. I allt annat i skolan fordras genomgången utbildning! Jag anser att en nationell datautbildning för alla lärare med nationella krav kan vara en bit på vägen. Jag saknar ännu en nationell dataplan för skolan som har annonserats en tid. Andra länder ex Storbritannien har sin redan nu.

Tar datorarbete för mycket tid?
Om man som lärare upplever att arbetet med datorer tar ”för lång tid? Det brukar ofta vara ett tecken på att du som lärare inte riktigt har koll på vad du skall använda datorerna till i undervisningen. En vanlig missuppfattning är att arbetet med datorer inte behöver några förberedelser. Jag vill påstå att datorarbete med elever fordrar lika mycket förberedelser som övriga lektioner. Att arbeta med datorer i skolan måste hanteras med pedagogisk datakunskap, vilket skiljer sig från att arbeta med ”penna och radergummi” och traditionellt skolarbete.

Elever och datorer
Att låta elever själva arbeta efter principen ”trial and error” på måfå blir bara ”tidsslöseri”, även om den i andra sammanhang är en problemlösningsmetod. Det finns en devis som man alltid måste komma ihåg när det gäller datorer i skolarbetet.
”En dator är bara en ”dum” maskin och blir inte ”smartare” än den som sitter framför”

En dator är inget påhäng
Att bara ”haka på” datorerna på allt det gamla är ingen framgångsväg. Ett för mig hårresande exempel är att använda datorerna för ”renskrivning” av det man redan skrivit för hand. Det logiska är förstås att skriva för hand och t ex utveckla sitt alster för hand till ett mer kvalitativt arbete om man valt denna metod.

Ett annat dåligt exempel är att hämta ett stort antal "sidor" på internet och presentera dessa som om det vore ett eget elevarbete. I detta sammanhang finns även här en devis.
”Att flytta material från en plats till en annan utan att det ”gått genom några hjärnor” är bara en förflyttningsåtgärd”

Lärarens uppgift
Allt datorarbete fordrar alltid tilläggsfrågor från läraren som gör att eleverna  måste tänka själva. Utan elevernas inre dialog sker inget lärande, det gäller här som i allt annat i skolan.

Träna
Innan man börjar söka fakta eller forska med datorer måste eleverna träna detta  i ett undersökande arbetssätt eller i en ”Forskningsskola”. Dessa kan förstås se olika ut. Ett exempel finns i källförteckningen som visar mitt exempel. Här finns även lärarhandledningar förstås och lite bakgrund. Jag vill mena att det finns mycket material för elevernas forskning om man vill se det.

Källor

Hill A, 2021, ”Skolan behöver fokusera på annat än att lära elever bemästra datorer – artikel Skola och samhälle.

Skolpedagogen, https://sites.google.com/view/skolpedagogenssidor/startsida

Skolverket, Gyllenpalm J, Ett undersökande arbetssätt (inquiry-oriented approach)

Wikipedia Grounded theory  https://sv.wikipedia.org/wiki/Grundad_teori

Zahlin A -S 2001, Laborativt arbetssätt i matematik - exempel