Det man inte vågar prata om

Skolans problem är att människor är olika. Man säger med munnens bekännelse att skolan är till för alla. Verkligheten ser tyvärr annorlunda ut, anser jag. Att ämnet är känsligt förstår alla. Att människor är olika innebär inte att man har olika människovärde, vilket man kan förledas tro. Få vill erkänna att skolan inte kan klara av sin uppgift för alla elever, med de villkor som gäller nu.

”Begåvning, intelligens, inlärningsförmåga, kognitiv förmåga, intellektuell förmåga och IQ. Listan kan göras lång på begrepp vi i vardagen använder när vi ska beskriva de mentala färdigheter som krävs för att vi ska lyckas i skolan och i yrkeslivet”. (Hannah Dybjer, PTP-psykolog 2021)

När man ”mäter” förutsättningar för begåvning så smalnar man oftast ner detta till teoretisk förmåga och att följa undervisningen i en teoretisk skola.

”Begåvning är en av de mest stabila egenskaperna och bestäms av interaktion mellan arv och miljö. Cirka 50-70% av populationsvariationen i begåvning förklaras av genetiska faktorer. Trots att begåvning i hög grad är ärftlig är gener och biologi långt ifrån den enda förklaringen till skillnader i begåvning”. (Hannah Dybjer, PTP-psykolog 2021)

Samhället förändras, men inte skolan
Samhället år i snabb förvandling, men skolan är statisk, menar många, med en organisation som har funnits i mer än ett sekel. Låt var att innehållet till viss del förändrats men ramarna är statiska. När det gäller skolan finns många värdeord och ”slagord” när det gäller elever som på ett eller annat sätt har svårt att följa undervisningen. De ska få stöd, specialundervisning och anpassning. I praktiken kanske eleven får 5-10 lektionstimmar per vecka om det vill sig väl, ett stöd som förväntas ändra på förutsättningarna dvs att följa ”normalundervisningen”.

Utmaningar
 # 85,6 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga 2014 vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg.
# Gymnasiet

Bild Gymnasiekommissionen

Slutsatsen man måste dra är att varken grundskolan eller gymnasieskolan kan möta alla elever. Då måste man också fråga sig om uppbyggnaden och inriktningen för skolan är den optimala för alla.

Kända faktorer
”Det finns ett antal faktorer som påverkar resultaten i gymnasieskolan. Andelen med examen var lägre bland ungdomar med svaga resultat i grundskolan, ungdomar med föräldrar som endast har gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå samt ungdomar med utländsk bakgrund och särskilt då bland nyinvandrade ungdomar. Elever med utländsk bakgrund avslutade gymnasiet med examen i lägre utsträckning än elever med svensk bakgrund”. (Gymnasiekommissionen 2019)

De här faktorerna är kända både inom och utom skolan. Varken politiker eller de styrande myndigheterna vill egentligen inte prata om detta på allvar, upplever jag. Att ha en grundskola med flera vägar är lösningen anser jag. I grundskolans ”barndom” visste man detta då olika linjer ledde till målet.

En väg för alla
Min erfarenhet är att man inte gärna vill prata om att en del elever kommer att få svårt att i en teoretisk grundskola få godkänd grundskoleexamen. Trots det framhärdar man att försöka ”anpassa” dessa elever till den nuvarande skolan vilket man innerst inne vet inte fungerar.

I stället menar jag att man lägger ut dimridåer om särskilt stöd, specialundervisning olika anpassningar för att legalisera den teoretiska skolan. Syftet i detta kan man fundera över. I våra styrdokument står att skolan ska möta alla elever på ett individuellt sätt, efter förmåga och möjligheter. (Läroplan 11)

Källa Kathrin Mörtel ,wordpress

Ändring inom ramarna i ett befintligt system
Vi som arbetar och har arbetat i skolan länge vet att alla läroplaner och kursplaner bara ändrats inom "ramarna". Man har lagt till, ändrat stoff eller justerat lektioner, men i grunden är det samma grundskola över tid, anser jag.

Komplettera inte ändra allt
Jag menar att man inte behöver ändra allt eftersom huvuddelen av eleverna får en godkänd grundskoleexamen. Det som saknas är möjligheter för de 15 % som har svårt att tillgodogöra sig endast genom ”teoretisk pedagogik”. Jag menar att det alltid finns flera vägar än en som leder till målet. Jag menar också att kompetensen för detta finns inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den bör användas för att komma ifrån ”lappa-åtgärder” i en skola som inte fungera för dessa 15 procent av eleverna. Konsekvensen blir annars ingen fullständig grundskolekompetens och ingen genomgången gymnasieskola.

Det är huvudlöst
Det är ju huvudlöst att ge mer av det man inte kan lära. Att då framhärda att erbjuda de vanliga vägarna som eleven inte kan ta till sig blir ju suspekt. Man strävar ändå att försöka få eleverna att ta till sig mer av de teoretiska lösningarna, fastän man vet att det inte går. Ett barn förstår att man måste välja en annan väg och en annan angreppspunkt för att nå resultatet. Resultatet av denna nuvarande strävan blir att ”slå pannan blodig” mot en vägg som man inte kommer igenom. Den naturliga lösningen är ju att ta en annan väg runt hindret.

Specialpedagogiska skolmyndigheten motto:
”Alla barn, unga och vuxna har rätt att lära utifrån sina egna förutsättningar och att nå målen för sin utbildning. Det gäller oavsett funktionsförmåga. Det kan till exempel handla om att få läsa, skriva och räkna på sina egna villkor” (Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Kan detta var så svåröverkomligt?

Källor
Dybjer H (2021), Vad är teoretisk begåvning? – artikel
Dyslexiförbundet, En skola för åk 1-9, https://www.dyslexi.org/skrivknuten/grundskola

Johansson I-L (2002) Göteborgs universitet, Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med syndromdiagnos

Gymnasiekommissionen (2019), Så utformar vi framtidens gymnasieskola

Jensén S, Tuovila C (2020) Barn har inte svårigheter, de är i svårigheter: En kvalitativstudie om de professionellas strategier och attityder .

Skolverket, lärande, studiero och trygghet
Specialpedagogiska skolmyndigheten https://www.spsm.se/om-oss/