Tränger omvärlden in i skolan för ”tidigt?

Den generella skoldebatten som oftast förs blir för det mesta att man hamnar i ett av två läger, ”det var bättre förr eller vi måste följa med tiden”, Detta är förstås i hög grad en generalisering, menar jag. Det finns förstås också flera spektra av dessa i verkligheten. Om man försöker se bortom de ytliga åsikterna om skolans utstakade innehåll, så menar jag, att man nu oftare ser en skillnad, där man nu är nästan enbart fixerad vid eleverna och deras resultat. Inverkan av skolorganisationen och skolans revidering av innehåll verkar leva ett "eget" liv, kan jag tycka, som inte kopplas samman med just elevernas skolgång.

Redan tidigt i de första skolåren ”tränger” sig omvärlden in i klassrummen på ett sätt som inte skedde för 30-40 år sedan. Om man ser tillbaka på skolans indelning som en ”trappa” med tyngdpunkten på de första skolåren med grunderna, och sedan en gradvis öppning mot omvärlden.

Jag minns en skoldebatt i TV, där man samlat en expertpanel om ämnet ”varför får vi sämre skolresultat”? Ett skolråd sa i debatten ”jag anser att det finns för få småskollärare i skolan nu”. Han menade då inte personerna, utan vad de stod för i skolan som lärare med ansvar för grunderna i läsning, skrivning och räkning. Då man utbildade ”småskollärare” tidigare, så lade man stor vikt vid grundkunskaper och färdigheter och befästande av dessa. Skolan har nu fått tillbaka de tre stadierna i skolan, men man har glömt att ”belysa” poängen med detta.

Bilder www.google.com

Traditionell skolstart
Traditionellt sett så användes huvuddelen av de första skolåren till att skaffa sig goda kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Insikten man hade var att grunden var det viktigaste för eleverna. Då man skulle skaffa sig "redskapen" man måste ha för att utvecklas i lärandets konst. Det som gradvis har hänt, menar jag, är att omvärlden ”trängt” påtagligt på gott och ont in i de första klasserna,  Nu menar jag inte att man ska utestänga omvärlden helt i de tidigare klasserna utan den måste ha sin plats. Liknelsen mellan utbildning och ett hus är lika relevant idag som i t ex grundskolans barndom. Ett hus måste stå på en stadig grund för att stå utan att rasa. Jag medger att detta är en aning generaliserande, men för tydlighetens skull behövs den.

Det var bättre förr
Här tror jag bakgrunden ligger i att många säger att det var ”bättre förr” Genom att återinföra de tre stadierna, tror jag att man också ville få skolan att ”återgå” till den goda grunden på lågstadiet och sedan bygga fortsättningen på dessa. Bakgrunden var då också en annan beroende på den lärarutbildning som gällde då, att utbilda lärare för hela grundskolan åk 1-5 och 6-9, där lärarna många gånger hade grunda kunskaper i att förmedla grunderna i skolans början.

”Det är lätt att raljera över människor som hävdar att det var bättre förr. Lätt att kalla dem gnälliga bakåtsträvare. När det handlar om skolan finns det dock goda skäl att låta hånskrattet fastna i halsen. För det finns inget roligt med hur den svenska skolan utvecklats de senaste decennierna. Alla de lärare, föräldrar och skoldebattörer som gång på gång försökt uppmärksamma haveriet har haft rätt hela tiden. Det var bättre förr. Och det blir sämre hela tiden”. (Malin Lanfelt 2019)

Jan Björklund (2010) uttryckte sin reaktion på att blivande lärare kunde välja bort ämnen i den tidigare utbildningen för åk 1-5. Ämnen som var viktiga i skolans början.
Han sa ofta:

”Elevernas grundläggande undervisning i läsning, skrivning och räkning, det som alltid varit och måste vara lågstadiets huvuduppgift, är inte tillräckligt bra i dag”,. ”Denna utbildningen har tunnats ut sedan 80-talet”.

Nu är det förstås inte lärarnas fel, att det blivit som det blivit i skolan över tid, utan ett resultat av de tvära kastens teorier. Att tillmötesgå att lärare var anställningsbara i ett bredare spektrum har inte främjat just vikten av baskunskaperna i skolan anser jag.

Grundkunskaperna läsa, skriva och räkna får inte trängas bort
Att tro att man är progressiv om man ”fuskar bort” tiden för befästande av grundkunskaperna, så måste man tänka om, menar jag, När det gäller grundkunskaperna, så menar jag faktiskt, att det var bättre förr. När det gäller omvärldskunskap, så är den bättre nu, det säger jag som erfaren lärare.

Jag är en varm förespråkare
Jag är en varm förespråkare för användning av digitala hjälpmedel i skolan i bemärkelsen hjälpmedel i lärandet. Tyvärr har de digitala hjälpmedlet ibland fått rollen som ”hjälplärare” ofta då med uppmaningar, ”sök på internet”, ” det kan du hitta på internet” som vanliga exempel. Det finns ju i grunden ingen skillnad på t ex faktainnehållet i en bok eller på internet. Man säger inte så ofta ”ta en bok i bokhyllan och se om du kan hitta något”.

Jag har alltför många gånger sett vådan av när grundkunskaper på djupet saknas hos elever och sett deras besvikelse när de misslyckas. Helt i onödan vill jag säga.

 

Källor

Asplid  & Nilsson (2010) Skolans intentioner och arbetslivets förväntningar

Björklund J (2010) Lågstadieläraren kommer tillbaka – artikel

Ljungren J (2013) Barn i behov av konkret undervisning

Kursplan i svenska Centralt innehåll åk 1-3

Kursplan i matematik Centralt innehåll åk 1-3

Lanfelt M (2019) Rädda våra barns framtid – debattartikel*

Åkerlind D, (2013) Klassens dialog med omvärlden