Undervisar man på vetenskaplig grund i skolan?

Vetenskaplig grund i skolan känns för många främmande, då de flesta ser på skolan genom traditionella ”glasögon”

”Sedan 2010 stadgar skollagen att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”. Skollagen ger i sig ingen ledning till hur dessa begrepp ska tolkas. Uttrycket står på en egen rad i kap 1 §5, som annars handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, förhållandet till religion, med mera. Avsaknaden av precisering av begreppet är problematisk då det är första gången som begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förekommer i skollagen”. (Persson 2017)

En följdfråga infinner sig omgående

”Är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan samma sak som vetenskap och beprövad erfarenhet i hälso- och sjukvård”? (Johannes Persson 2017)

Spörsmålet är intressant då det i resonemangen finns den underliggande legitimeringen av vetenskaplig inriktning i skolan. Försök har gjorts för att mera ´”akademiera” läraryrket , ibland med en löneprofil för detta som skäl.

Kan det vara så att vetenskaplig grund ses som ett mål? Ska man i strikt mening använda vetenskaplig grund blir inriktningen kanske utveckling av lärarprofessionen, bättre undervisningsmetoder mm.

Bilder www.google.com

Begreppet vetenskap
Om det är så man ser på just begreppet, så blir det mera tydligt varför vetenskapliga rön har så svårt att få genomslag i skolans vardag. Ofta startar man projekt som efter en tid falnar av och allt blir som vanligt igen.

Det finns förstås en svårighet om vetenskaplig forskning inte är anpassad till undervisningssituationen i skolan och man kan implementera den i arbetet. På grund av detta kan många rön hamna utanför klassrummen.

”Skolpraktiken, i vilken forskningen är tänkt att brukas, innehåller såväl värderingsmotsättningar som maktkamp mellan olika intressegrupperingar, vilka kan ha olika motiv för sitt forskningsanvändande och vad de i realiteten gör med de givna resultaten”. (Persson 2017)

Inverkan av åsikter
Är inverkan av åsikter hos skolledare, lärare, föräldrar en stark maktfaktor som kan motverka att forskningsansatser får fäste i skolan? Bakom detta ligger säkert traditionella inslag som att man måste känna igen sig i skolans värld, man måste förstå hur ”skolan fungerar” och man måste se en koppling mellan innehåll och skolresultat.

Om något av detta blir otydligt, så kan ett ”vakuum” uppstå som sår tvivel på att allt ”inte går rätt till”.

Användning av forskningen
”Forskningen kan också användas för att bekräfta för en lärare att hon/han är på rätt väg. Särskilt för lärare som inte har så lång praxiserfarenhet kan forskningsutnyttjande vara ett utmärkt stöd i yrkesutvecklingen” (Robertsson 2017)

Jag kan väl i sammanhanget påpeka att lärarnas vardagsspråk inte alltid kan härledas till vetenskapligt språkbruk, där man ibland saknar benämningar för olika företeelser. Som ett bevis på detta har jag upptäckt att det ibland har varit svårt att göra sig förstådd när jag hänvisat till just olika forskningsbegrepp. Utan att därför förhäva mig.

”Troligen är det så att alla lärare på en skola behöver ha en gedigen vetenskaplig grund för att ett professionellt yrkesspråk verkligen ska utvecklas och få relevans i vardagsarbetet”. (Robertsson 2017)

Svårigheter
Det finns alltså svårigheter, traditionella föreställningar, språkbruket i vardagen olika maktfaktorer med åsikter om undervisning mm för att skolan ska kunna vila på vetenskaplig grund i den bemärkelse detta ska beskrivas.

”Lärare har traditionellt haft en något försiktig hållning till vetenskap och forskning inom skolans område. Det förklaras dels med att den forskning som under decennier gjorts av pedagoger inte har haft skolans ”kritdamm” som sitt naturliga och främsta fokus, dels av det faktum att lärare inte forskar själva, att kåren inte tagit makten över den egna kunskapsutvecklingen”. (Kroksmark 2017)

Källor

Kroksmark T (2017) Skolans ödesfråga: Forskande lärare och en skola på vetenskaplig grund

Persson A och J, Lunds universitet (2017) Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola

Persson J, Lunds universitet (2017) Är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan samma sak som vetenskap och beprövad erfarenhet i hälso- och sjukvård?

Robertsson C (2017) Vetenskap och beprövad erfarenhet – vad innebär det för förskola och skola?

Skolverket  https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet