Elevinflytande i skolan – har vi fått något genombrott på 76 år?

Jag brukar då och då titta tillbaka på gångna skolår för att få perspektiv och se vilken vikt och vilja man lagt ner på olika frågor i skolan under åren. Jag har skrivit om elevinflytande i ett tidigare inlägg, med en lite annorlunda vinkling. Ämnet är så viktigt att jag tar upp det igen, nu när vi snart har ännu en ny läroplan 2022. Kanske är det så att “droppen urholkar stenen” som man säger. (En del i detta inlägg publicerades 18 mars 2011).

Nu när jag valt elevinflytande igen är tidsrymden över 76 år sedan 1946 års skolkommission. Förutom synen i 1946 års skolkommission och 1955 års skolutredning, så tog man upp ämnet på allvar i 1962 års läroplan, den som i nutid på ett uttalat sätt ”nämner" elevinflytande. Jag  visar lite översiktligt alla läroplaner till och med läroplan 2011, då  läroplan 2022 inte är känd till alla delar ännu.

Bilder www.google.com

Läroplanerna är tvingande och inte förhandlingsbara, där skolan ska sträva efter att infria det som står där. Detta kan man läsa om elevinflytande i de olika läroplanerna. på 1900- och 2000-talet samt 1946 års skolkommission

1946 års skolkommission
Begreppet elevinflytande fanns med på dagordningen när 1946 års skolkommission krävde fostran för demokrati. I 1946 års skolkommissions betänkande står det under rubriken självstyrelse och samstyrelse att: "Elevernas strävanden efter större inflytande och ansvar bör emellertid från skolans myndigheter erhålla ett helhjärtat stöd. Det bör stå klart, att ett ökat medansvar för eleverna gynnar deras inväxande i det demokratiska samhället".

Läroplan 1962
"Sättet att lösa uppgifterna kan ofta individualiseras. Detta sker, när elever, som har samma eller ungefär samma arbetsuppgifter, väljer böcker och andra källor vid individuellt arbete samt planerar och genomför sitt arbete på ett personligt sätt".

Läroplan 1969
"Eleverna, ska enskilt eller i mindre grupper, arbeta med överkursuppgifter, vilkas inriktning, omfång och svårighetsgrad blir helt beroende av deras fria val."

Läroplan 1980
"Ett av skolans mål är att ge barn och ungdomar en demokratisk fostran. Eleverna skall bl.a. tillsammans med kamrater kunna fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar, ta ansvar för yngre kamrater som behöver hjälp och ta del av arbetet på en god skolmiljö."

Läroplan 1994
"Läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta ökar med stigande ålder och mognad."

Läroplan 2011
”Elever ska successivt utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan” Ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.  Därtill kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetssituationer"

Läroplan 2022
?

Samma fråga igen?
Läser vi vad 1946 års skolkommission ansåg och vad som står i läroplan 11 om elevinflytande så är skillnaderna små och andemeningen är den samma. Det anmärkningsvärda är att det gått 76 år mellan dessa. Frågan man ställer sig varför man efter 76 år måste upprepa samma påståenden igen på denna grundläggande nivå? För oss lärare är ju detta helt klart och behöver inte tuggas om hela tiden.

Efter än lång lärargärning kan jag konstatera att det är svårt att generalisera vad som pågår i klassrummen. Jag vill påstå att elevinflytandet på skolarbetet och lärandet, står och faller med läraren. Det borde dock vara bättre generellt, då man myntat flera pedagogiska metoder som i många delar varit elevaktiva. Jag kan nämna, forskningsansatser, problembaserat lärande som exempel på elevaktiva arbetssätt.

Vägen?
Att behandla elevinflytande mera grundligt och visa en väg hur detta ska gå till ger både elever och föräldrar/vårdnadshavare just mera inflytande i skolan. De behöver mera stöd än bara allmänt uttalade fraser. Vilka lagliga medel finns för medbestämmande t ex? Man måste visa vägen för de som ska samverka i lärandet. Inget kommer av sig själv.

Men om det generellt finns något reellt elevinflytande i bokstavlig mening är förstås en samvetsfråga. Om man måste upprepa samma påstående var 10 år, så måste det finnas ett allvarligt systemfel. Upprepar man skrivningen för att man inte kommer fram till en fortsättning, ett resultat, eller för att man måste pliktskyldigt skriva in det i läroplanerna.

Nu finns det säkert faktorer som spelat in, politiska idéer, brist på legitimerade lärare, många vikarier för att nämna några. Ekonomin kan spela in, som gör att lärarbemanningen inte är den som dem borde vara. Men att aldrig komma över "tröskeln" känns genant. Säkert är det så att samma påståenden kommer att finnas i den kommande läroplanen också, svårt att komma över samma tröskel - ett oändligt stampande verkar det.