Tycker och tror politiker utan att förstå?

Skolpolitiken har för många gånger valt fel väg då man valt partipolitiska vägar, där man tyckt och trott att man funnit svaret med stort S för den svenska skolan, upplever jag. Jag menar att man inte ens har kommit i närheten av gångbara pedagogiska möjligheter på de villkor de "erbjuder", det visar på hur de måste manövrera i efterhand när det inte blev som de trodde.

”Politiker vistas alldeles för sällan i skolans klassrum och korridorer, vilket gör att många av deras skolpolitiska idéer och förslag inte är grundade i den verklighet de vill förändra. Vill de på riktigt förstå elevernas och pedagogernas vardag – och komplexiteten i skolans uppdrag – behöver de tillbringa fler dagar i skolan. Bara så kan en samsyn skapas som för skolan framåt” (Ola Frykman 2022)

Alltför många skolpolitiker grundar sin syn på skolan indirekt på sin egen skolgång och sina egna föreställningar om skolan, upplever jag. Det kan vi som är eller har varit verksamma i skolan uppleva. Ändringar i Lgr 22 är ett exempel: ”Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig”. Menar man att man ska lära för skolan?

Bilder www.google.com

Jeopardykunskaper
För mig slås jag direkt av tanken, Jeopardykunskaper? Vill man ge sken av att skolans kunskap ska prägla skolan eller ska eleven lära för livet? Man poängterar faktainriktade ”kunskaper” utan att egentligen visa på en gångbar framtidsväg och utan att behöva ge en definition av kunskap. Man måste alltid ställa sig frågan ”varför ska man gå i skolan? Det gängse svaret blir alltid, man ska lära för livet? Många skolforskare poängterar att de inte ser att skolan fyller sin uppgift, då man ser skolans uttalade roll lätt kan hamna bredvid uppdraget.

”I likhet med Dewey (1938) är det också min övertygelse att kunskaper och färdigheter inte är statiska utan hela tiden måste ifrågasättas och omprövas”. (Ulla Petersen 2018)

”I en skola för alla måste eleverna även få mycket större möjligheter än idag att utveckla det man kan kalla livsnyttiga färdigheter och kompetenser – såväl fysiska och praktiska (även digitala) som skapande – och som till stor del kopplas till den teoretiska förståelsen”. (Ulla Petersen 2018).

Läromedelsdebatten
Samtidigt pågår en debatt om läromedel i skolan och då främst läroböckerna. De som angriper innehållet i läroböckerna säger att de är konserverande och har traditionell uppläggning, trots flera färgglada bilder mm. Den största invändningen är att läroböcker sällan kan vara ”up to date”. Många ställer sig då frågan, ibland också politiker, ska man klara att undervisa utan läroböcker med kvalitet?

”Ibland brister kvaliteten i läromedlen man har, ibland saknar man läromedel eller har bara tillgång till dåligt uppdaterade och ibland vill man tillgängliggöra material på ett annat sätt än vad man kan med det material man har att tillgå. Att en enskild lärare aldrig någonsin kan vara i närheten av den kvalitetsapparat som ett bokförlag har tillgång till är dessutom ytterligare en aspekt som inte ska glömmas bort”. (Mikael Bruér 2018)

Som vanligt finns alltid två sidor av myntet. En faktor som kan intressera i frågan är ekonomi. Läroböcker är ofta dyra, vilket kan få politiker att snegla efter att lärarna ska göra sina egna läromedel. eller använda digitala "gratisläromedel". Med ens kan ekonomin bli viktigare än skolans innehåll och kvalitet blir sällan diskuterad då. För att kunna stå emot uttalade ekonomiska faktorer måste politiker vara insatta i skolans funktion och syfte. Man får inte få den gamla förställningen tillbaka, att det är bra att barn och elever är i skolan, så deras föräldrar kan arbeta. Insikten om skolan baseras ofta på egna erfarenheter, upplevelser, men även utbildningsgrad har erfarenheten och forskningen visat.

"När vi genomförde den studie som presenteras i denna artikel, under våren 2010, var det bara 48 procent av de socialdemokratiska riksdagsledamöterna som hade eftergymnasial utbildning, att jämföra med 67 procent av samtliga partiers ledamöter (SCB, 2012a). Efter valet 2010 var andelen med eftergymnasial utbildning bland socialdemokraterna densamma (48 procent), samtidigt som motsvarande andel i riksdagen som helhet ökade till 72 procent (SCB, 2012b)". (Nordvall , Malmström  2015)

Kunskap om skolans inriktning mot akademiska kunskaper ger politiker olika förutsättningar för att påverka skolans inre arbete. Nu kan man förstås inte dra några absoluta slutsatser av statistik, men det blir ändå en tankeställare, kan jag tycka.

Inom svensk pedagogisk forskning finns ytterst få studier som tar upp politiska makthavares bildnings- och utbildningsvägar. Inom statsvetenskaplig, sociologisk och historisk forskning finns däremot flera studier som behandlat relationen mellan utbildning och rekryteringen av politiska makthavare. Detta ställer frågor från inblandningen av partipolitiska ideologier i skolans styrdokument, kan jag tycka.

 Källor

Ahlberg S (2011) Det livslånga lärandet – att lära för livet
Bruér M (2018) Varning för egengjorda läromedel
Dewey J (1938). Experience & Education 
Frykman O (2022) Politiker förstår inte komplexiteten i skolans uppdrag
Nordvall H, Malmström L (2015) Den folkligt bildade politikern - akademiska kunskaper och det symboliska kapitalets logik
Peterson U (2018) Kunskaper för skolan eller för livet?
Skolverket Lgr 2022