Nya utmaningar

 Nu ställs många skolor inför nya utmaningar genom kriget i Ukraina. Tidigare har kritiker anfört att den svenska skolan tidvis haft svårt att integrera alla elever. Med barn från Ukraina, menar jag, att förutsättningarna är bättre skolmässigt då dessa barn haft en ”vanlig” skolgång som liknar vår. Den största utmaning är som vanligt språket. Det kan dock underlättas om de ukrainska barnen läst engelska som kan vara en brygga till en början. Här måste man var uppmärksam på, menar jag, att överbrygga eventuell segregation i en förlängning.

”De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor” (Jakobson, Ramadini 2006)

Bilder www.google.com

Även om förutsättningarna för integration av ukrainska barn är mycket bättre, anser man allmänt, än när man står inför utmaningar med utomeuropeiska barn, kanske utan tidigare skolgång. Utan för den skull nedvärdera någon. Man måste som vanligt möta varje elev på vanligt sätt, vilket ofta kräver mera resurser - ofta lärarresurser. 

”Segregering på grund av hudfärg, kön, bakgrund är vanligt förekommande på skolorna och vi anser att det är ett viktigt ämne att uppmärksamma och forska i hur väl förberedda skolorna är när det gäller handlingsplaner i integreringsfrågor”. (Ljunghill 2006).

När kriget uppträder i vår närhet, så upprörs vi och vill hjälpa. Forskningen har visat att viljan att hjälp ökar med minskat avstånd till Sverige. Vi måste dock förutom känslorna även använda huvudet för att skapa bra förutsättningar för de elever som drabbats av kriget med familj, släkt och vänner kvar i Ukraina. Dessa barn har ryckts upp från sina rötter och sett krigets ansikte på nära håll. Vidden av detta kan för oss vara svår att förstå.

Troligen har flera av dessa barn traumatiska upplevelser som måste mötas av professionell hjälp. Låt vara att man kan hjälpa dessa barn genom en trygg tillvaro i svensk vardag. Men vi får inte blunda för realiteterna.

Vi får noga tänka över vad vi gör, t ex med placeringen i små kommuner om dessa saknar resurser för mottagande. För tryggheten kan det säkert vara bra, men man kan sakna t ex psykologhjälp, språklärare som ett exempel. En fälla kan vara att barn från Europa med en vanlig skolgång som är vana att prestera i sitt skolarbete är lätta att integrera. Visst rent mänskligt förstås men skolans arbete blir ett hinder i början pga språket..

Språket kommer som sagt att bli en svårighet, större eller mindre för dessa elever som i en förlängning kan skapa nya problem, förutom att inte kunna prestera. Dessa elever har krigsproblem med sig så vi får inte bygga upp med nya. Det går kanske inte alls att så snabbt integrera dessa barn "på djupet" som man kanske trodde från början. I detta fall är mänskliga resurser, tillgång på lärare viktigare än stora ”pengalass”.

Utmaningen måste finnas där med nya resurser för skolan som, lärare för svenska som andra språk, språkkunniga lärare med ukrainska, speciallärare mm måste stärkas upp. Men finns de i tillräcklig grad överallt?

Källor
Jakobsson H & Ramadani Henrik Jakobsson & Vlora Ramadani (2006) Integration i skolan - en samhällsfråga i mötet mellan kulturer
Ljunghill, L (2006). Det nya Sveriges mörka sidor, Pedagogiska magasinet, nr 1
Skolverket  - integration