Vart tog den goda skolan vägen?

En ingång för det här inlägget är Markus Hulténs bok - Striden om den svenska skolan, som tar upp strömningarna inom den svenska skolans sfär över tid. I alla tider har man strävat efter den goda skolan. Men trots detta har ingen ”hittat” den. Man letar efter ett ideal och vision som ska lägga alla bitar på plats i god ordning. Tyvärr finns det olika syn och utgångspunkter på vad en skola är i praktiken och innehållet i densamma, vilket komplicerar det hela.

Lärarna
När det gäller lärarna och deras möjligheter att inverka i skolan, så upplever många att detta minskat över tid. Lärarna står i sin profession närmast problemet egentligen. I de flesta fall är det överbyggnaders tolkning som blir den rådande och på vilken man tar beslut, och lärarna lämnas utanför.

”Det verkar inte som om den stora yrkeskåren lärare får ett ökat professionellt ansvar – trots lärarlegitimation, förstelärare o.s.v. I stället formas skolans utveckling utifrån partipolitiska strider, där den mest högljudda kan vinna billiga poäng och därmed får mandat att styra”. (Levin 2019)

Bilder www.google.com

Två läger
De två uttalade läger som man har kunnat se när det gäller synen på kunskap, på ena sida, de som beskylls för ”flumskolan” och på den andra, de som menar att skolan ska stå på historisk stabil grund. När man talar om den ”historiska” skolan, så infinner sig lätt ett rosenskimmer, anser jag,  som är minst sagt onyanserat och dolt i minnenas dimmor. Vi får inte glömma att skolan speglas av det samhälle den verkar i, både förr och nu. Man kan inte ta ut denna skola ur sitt sammanhang och applicera den i nutid.

”Begreppen ”flumskola” och ”flumpedagogik” växte fram för att karaktärisera 1970-talets skola, men har sedan dess breddats och kan idag hänvisa såväl till inrikt­ningen på efterkrigstidens skolreformer som vanligt förekommande arbetsformer i dagens skola”. (Hultén 2019)

Flum
Begreppet "flum" har över tid spridit sig till att omfatta även elevaktiva arbetssätt, som problembaserat lärande PBL och även till olika forskningsinsatser. Det grundar sig på, upplever jag, att man från början inte vet resultatet av undervisningen. Man menar att man har en risk att förlora sammanhanget och översikten. Trots att många menar att ”resan” till målet är den viktigaste pedagogiska insikten, inte målet.

Kunskap
Man har i denna diskussion förankrat kunskapsbegreppet på olika sätt uppfattar jag. Där man kan få uppfattningen att kunskap i ”flumskolan” är något relativt, medan man i den gamla klassiska skolan är faktabaserad. Detta är förstås bara uppfattningar utan reellt innehåll.

”Ett problem är själva kunskapsbegreppet. Vi kan såklart fortsätta debattera vilken som är den bästa kunskapssynen, men kanske än viktigare är att vi börjar fråga oss vad som är möjligt att åstadkomma. Ett första och grundläggande problem är att många av de indikatorer som vi har för kunskapsresultat är dåliga indikatorer på det vi är intresserade av, det vill säga kunskap.” (Hultén 2019)

Diskussionen om kunskap i skolan blir bara olika åsikter om vad kunskap är för något. Innan vi har en övergripande enighet i frågan kommer vi inte närmare målet. Resultatet blir att de olika lägren inte tänker sig att överge sin övertygelse. Så det är nog så att den goda skolan ännu är en bit bort. Oftast landar diskussionen och åtgärder i partipolitiken, "den som skriker högst".

Friskolor och vinster
Man diskuterar friskolorna och vinsterna i dessa istället. I dessa dagar, ställer man dem mot de kommunala skolorna. Visst man kan angripa vinster i ett samhällsekonomiskt system, men det är ett annat problem. Men är det där som skon klämmer när det gäller att skapa den goda skolan? Jag kan konstatera att den goda skolan inte finns övergripande i denna diskussion. Inte förrän man har konsensus i begreppet kunskap och diskuterar just det.

Källor
Hulténs M (2019)  Striden om den goda skolan.
Levin: G (2019) Lärarna – fångar i systemet
Skolverket