Tjänade senaste skolkommissionens arbete någonting till? Man visste ju om problemen och svårigheterna redan 1946?

 I det historiska perspektivet finns mycket att se och lära. Här tar jag upp två skolkommissioner den 1946 och den 2015 för att belysa. Det man direkt slås av genom läsning av dessa, är att skolans ”problem” och riktning är i stort de samma. Det blir för mig lite deprimerande att konstatera att ”Nästan inget nytt finns under solen”. Det betyder ju faktiskt i praktiken att skolan inte har kunnat fylla sin roll i samhället på ett optimalt sätt. I bland förundras jag över hur man lyckats undvika den "heta gröten" och alltid titta på annat då man ser skolans verkliga problem framför sig?
Det enda egentliga undantaget som lett till ett paradigmskifte är ju förstås grundskolan, som skulle bli en skola för alla. Men ambitionen från införandet med en bred palett av ingångar och utbildningsinsatser har den genom åren smalats ner och närmat sig den gamla realskolans ideal, en allt mer teoretisk skola, anser jag. Skolkommissionernas vackra ord "vilar sig nu på en dammig hylla någonstans", till ingen nytta förstås. Vad var egentligen mening med alltihop?

Skolan uppdrag
”Svensk skola ska ge alla chansen. När skolan fungerar som bäst är den en motor för social rörlighet. Det innebär att var och en får möjlighet att förverkliga sin fulla potential. Alla elever får inte den chansen i dag. Likvärdigheten i svensk skola har försämrats de senaste åren. I Sverige har elevernas socioekonomiska bakgrund större betydelse för kunskapsresultaten, jämfört med snittet bland OECD-länderna. Det är en allvarlig utveckling. Alla elever, oavsett vilken skola de går i, ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar” (Skolkommissionen 2018/19:171)

Två skolkommissioner – med 70 år emellan och med liknande problem – men med helt olika lösningar
Efter andra världskriget tillsattes en skolkommission 1946 år skolkommission som skulle ta tillvara erfarenheterna man gjort efter 1930-talet då en rad antidemokratiska rörelser hade växt fram i Europa. I april 2015 tillsatte den rödgröna regeringen en ny Skolkommission med uppgiften att lämna förslag som ska förbättra kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten i undervisningen och förslagen ska leda till en ökad likvärdighet.

Bilder www.google.com

Ojämlik skola
Då 1946 Var det många begåvade elever som aldrig fick chansen att utbilda sig i den tidens klassuppdelade skolsystem. Det var även stora regionala skillnader där befolkningen på landsbygden inte hade tillgång till bra skolor på samma sätt som befolkningen i städerna.

Stora likheter i uppdragen
Trots att det ligger 70 år mellan de båda kommissionerna finns det stora likheter i uppdragen. De skulle båda komma med förslag som åtgärdade de stora bristerna i skolsystemet. Båda skulle verka för att likvärdigheten stärks. Det finns också likheter i de samhällsproblem som de båda kommissionerna verkar i. 1946 års Skolkommission hade erfarenheterna från 1930-talets antidemokratiska rörelser när de arbetade fram sina förslag och 2015 års Skolkommission verkar i en tid när samma politiska ideologier återigen har stärkts.

Båda ställde frågorna
• Hur ska demokratin kunna stärkas?
• Hur ska skolpolitiken utformas för att individer, samhälle och näringsliv i hela landet ska utvecklas på ett positivt sätt?
• Hur ska alla barn och unga få en utbildning av högsta kvalitet samtidigt som de får lära sig hur demokratin fungerar?

2015 års Skolkommission har inte något avsnitt om skolans roll i ett demokratiskt samhälle. De tar inte upp skolans betydelse för samhällsbygget. Den politik som 1946 års Skolkommission slog fast håller lika bra i dag. Ett skolsystem där alla elever får en god utbildning och möjligheter att utveckla sina egna förmågor, stärker och bygger upp hela samhället. Ju bättre utbildad befolkningen är, desto fler kan delta i arbetslivet och bidra till att samhälle och näringsliv utvecklas. 

”Men dagens skolpolitik med konkurrens om eleverna och en lång rad marknadsinslag som bidrar till att öka klyftorna, stärker inte samhället. De bidrar istället till att bryta ner samhället och försvaga demokratin. När samhället gynnar de som vill välja bort den sammanhållna skolan och missgynnar de som går kvar i den närmaste kommunala skolan, skapar det segregation och andra samhällsproblem”. (Svenson 2018)

”De svagaste elevgrupperna, de som spärras ut från fortsatta studier och från inträdet på arbetsmarknaden, är en växande grupp. När de ser att samhället inte satsar på dem kan de vända sig till samma sorts antidemokratiska rörelser som på 1930-talet”. (Svenson 2018)

Barnombudsmannens remissvar
”En miniminivå för undervisning och elevhälsa kan vara ett steg på vägen mot mer likvärdiga förutsättningar för barn. De barn som befinner sig i utsatta situationer, t.ex. nyanlända barn, barn med neuropsykiatriska funktionshinder, barn i familjer med svårigheter och barn med psykisk ohälsa, kommer att behöva insatser även på andra områden än skolan.
Många av dessa barn finns i socioekonomiskt utsatta områden. Vi vill poängtera att en svag socioekonomisk ställning kan vara både orsak till och följd av t.ex. psykisk ohälsa, dåliga skolresultat och skolfrånvaro. I den utredning som kommissionen föreslår anser Barnombudsmannen att man bör titta på fler faktorer som kan känneteckna barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden”. (Barnombudsmannen 2017)

2015 års skolkommissions förslag
Många av kommissionens förslag berör för närvarande systemaspekter, såsom förslagen om starkare styrning och förbättrad kompetensförsörjning. Tanken är att man ska ge goda förutsättningar för det professionella arbetet och det är ju en god tanke.

Jag kan inte uppfatta att det är helt klart hur kommissionens förslag (2015), grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet utan det verkar i stället vara stora delar ett uttryck för kommissionens åsikter. Ett av de stora problemen är att arbetet ofta också blir partipolitiskt, med lösa åsikter och "blind" tro att den politiska ideologin är rätt väg att gå. I det partipolitiska perspektivet finns ofta en förställning från personer utan insikt i pedagogik och didaktik, vilket i mina ögon blir förödande, vilket vi sett genom åren.

 

Det dagliga skolarbetet
Det är trots allt i det dagliga skolarbetet som det breda uppdraget ska uppnås och det är där förändringar måste ske. Vilken forskning och vilka argument visar att de ändrade förutsättningar kommissionen föreslår faktiskt kommer att generera en högre undervisningskvalité?  Hög undervisningskvalitet handlar om hur bland annat kunskap, demokrati och inflytande, utveckling av ansvar, självständighet och kritiskt tänkande utvecklas samtidigt. Det betyder att det var viktigt för kommissionen att visa hur de förslag som ska förbättra resultat och likvärdighet också förbättrar rektorers och lärares möjligheter också vad avser dessa andra aspekter. Då är det riskabelt att hämta förebilder från andra skolsystem där vi inte vet hur man lyckas med ett sådant brett uppdrag”. (Nilholm 2016)

 

Källor
Barnombudsmannen (2017)  remissvar till 2015 års skolkommission Dnr: 3.9:0389/17

Nilholm C (2016) Skolkommissionens uppdrag - några reflektioner

Svensson S (2018) Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar

1946 år skolkommission https://filedn.com/ljdBas5OJsrLJOq6KhtBYC4/forarbeten/sou/1948/sou-1948-27.pdf

Se också 2015 år skolkommission (U 2015:03). med tilläggsdirektiv (Dir 2016:86)