Vart är den svenska skolan på väg?

 Det har skrivit spaltmeter om skolan och skolans väg mot framtiden. Jag refererar till en undersökning och avhandling som kom 2006, dvs för nästan 20 år sedan. Den kan ”förklara” en linje som de båda skolkommissionerna i mitt förra inlägg visar, att upptäcka brister i skolverksamheten, men de visar också på svårigheten att implementera brett för vardagsarbetet. Resultatet blir då att de blir nästa osynliga, som jag ser det. I de båda skolkommissionernas arbete poängterade rättvis undervisning som utgår från elevernas behov.

Stödåtgärder för elever
”Idag talar vi om speciella åtgärder, speciella program, speciella elevgrupper: dokumentationen som arbetssätt har lett till en ökad medikalisering, för vi måste ha termer och redskap för att beskriva det vi gör. Men skolsvårigheter är en central företeelse i vår verksamhet, inte något unikt som har uppstått på senare år. Idag fokuserar vi på att beskriva och analysera problem som egentligen är naturliga i skolans verksamhet – och det är en tveksam väg att gå: risken finns att man tappar den pedagogiska verksamhet som alltid har tillhört den traditionella skolan” (Ingestad 2006).

Om man läser denna text får man snart klart för sig, att kanske en av förklaringen till att 1946 års skolkommission och 2015 års skolkommission kommer framtill samma slutsatser. I den här avhandlingen framhålls att de problem och svårigheter som kommissionerna kommit fram till är naturliga i skolans verksamhet, och möjligheterna för eleverna att få en rättvis undervisning. Det kan också antyda att de är svåra att åtgärda i verkligheten och visa en framgångsväg, när det förhåller sig så.

Bilder www.google.com

Vad handlar avhandlingen om?
Den omfattar situationen för de elever som slutar skolan utan att få betyg i kärnämnena. Det har tyvärr uppstått en situation där vi har en ganska stor andel elever som lämnar grundskolan utan att ha nått läroplanens mål. Jag ville, ur elevens perspektiv, analysera hur skolan har agerat för att hantera den här situationen: vilka är orsakerna till att eleverna har ofullständiga betyg, och hur ser deras skolupplevelser ut? säger Gunilla Ingestad

Den teoretiska utgångspunkten är G H Meads och E Goffmans interaktionistiska förklaringsmodeller, i vilka bl.a. kunskapsutveckling definieras som relationella processer. Motivation och upplevelse av mening är här centrala begrepp för förståelsen av individens kognitiva utveckling.

 Interaktionismen* har fått stor aktualitet i debatten kring skolfrågor under de senare åren, bl.a. genom ett nyvaknat intresse för L Vygotskijs teorier, och nuvarande läroplan (Lpo 94) bygger på tanken om att det är i samspelet mellan individer utvecklingen av kunskap sker.

* Symbolisk interaktionism är en teoretisk tradition inom sociologin, vilken även anses relevant inom vissa områden av socialpsykologin till följd av dess mikroorienterade metod som fokuserar på vardagliga handlingar och upplevelser.

Förklaringsmodeller för stöd
”Förklaringsmodeller och idéer om arbetssätt i skolan är många och ibland motstridiga, och val av metoder och åtgärder är därför sällan givna. Detta är särskilt påtagligt i de verksamheter som handlar om stödåtgärder. En central del av den teoretiska presentationen är frågor om perspektivtagande och motsättningar mellan olika perspektiv. Förekomsten av olika perspektiv har accentuerats i takt med att verksamheten breddats vad det gäller såväl omfattning som uppdrag. Skolverksamheten omfattar numera ungdomarnas hela uppväxttid och inte bara den traditionella”?  (Ingestad 2006).

Min erfarenhet av stöd för elever i behov av särskilt stöd är inte alltid rationellt, utan blir mera en fråga om ”vilka möjligheter har vi”? Att det finns motstridigheter och olika perspektiv blir, som jag tror, förlamande när man ska försöka hitta åtgärder som för kunskap och vardagsarbetet framåt. Att de rön skolkommissionerna visat på blir svåra att genomföra i praktiken då perspektiven är flera och ofta motsatta.

Skolsvårigheter har fått en ändrad innebörd - en diffus benämning
Begreppet skolsvårigheter har fått en vidare innebörd, och stödinsatser i skolan är i allt högre grad relaterade till sådana svårigheter som skolpersonal bedömer som beteende- eller sociala problem snarare än egentliga inlärningssvårigheter. Den förändrade innebörden av begreppet har fått konsekvenser för skolans uppdrag vad det gäller stödåtgärder. 

Empiriskt underlag av undersökningen
Det empiriska underlaget i studien är en kombination av kvalitativa och kvantitativa data knutna till en enskild kommun. Utgångspunkt är en uppföljningsstudie av 77 obehöriga elever och deras prov- och betygsresultat från olika bedömningstillfällen under skoltiden, och studien kompletteras efterhand med statistik, verksamhetsdokument och intervjuer med elever och skolpersonal.

”Studien visar att orsakerna bakom bristfälliga betyg är komplexa, liksom de processer som bedömning och betygsättning utgör. Trots ett ökat krav på kontinuerlig individuell uppföljning och åtgärdsplanering för elever som har bristfälliga kunskaper har andelen elever som bedöms ha skolsvårigheter och som slutar grundskolan med ofullständiga betyg ökat”. (Ingestad 2006).

Skolan ska vara kompensatorisk
Tydligare är det samband mellan betygsresultat och elevers socioekonomiska bakgrund som kan utläsas på skolnivå. Här har skillnaden mellan olika skolor ökat. Trots att skolans verksamhet, och framförallt den direkta stödverksamheten, är tänkt att vara kompensatorisk, d.v.s. kompensera för elevers olika villkor och på så sätt garantera social rättvisa, tycks istället en förstärkning av bakgrundsfaktorernas effekter ske. (Reinolf 2006)

Källor
Blumer, Mead, Goffman och Weber, (2018). Symbolisk interaktion , sociologisk teori som också har ett förhållande till socialpsykologi och antropologi.

Ingestad G, (2006) Dokumenterat utanförskap – om skolbarn som inte når målen

Reinolf E (2006) Vart är den svenska skolan på väg? - artikel Skolporten

Vygotsky L, The Social Origin of Mind