Det har skrivit spaltmeter om skolan och skolans väg mot framtiden. Jag refererar till en undersökning och avhandling som kom 2006, dvs för nästan 20 år sedan. Den kan ”förklara” en linje som de båda skolkommissionerna i mitt förra inlägg visar, att upptäcka brister i skolverksamheten, men de visar också på svårigheten att implementera brett för vardagsarbetet. Resultatet blir då att de blir nästa osynliga, som jag ser det. I de båda skolkommissionernas arbete poängterade rättvis undervisning som utgår från elevernas behov.
Stödåtgärder för elever
”Idag talar vi om speciella
åtgärder, speciella program, speciella elevgrupper: dokumentationen som
arbetssätt har lett till en ökad medikalisering, för vi måste ha termer och
redskap för att beskriva det vi gör. Men skolsvårigheter är en central företeelse
i vår verksamhet, inte något unikt som har uppstått på senare år. Idag
fokuserar vi på att beskriva och analysera problem som egentligen är naturliga
i skolans verksamhet – och det är en tveksam väg att gå: risken finns att man
tappar den pedagogiska verksamhet som alltid har tillhört den traditionella
skolan” (Ingestad 2006).
Om man läser denna text får
man snart klart för sig, att kanske en av förklaringen till att 1946 års
skolkommission och 2015 års skolkommission kommer framtill samma slutsatser. I
den här avhandlingen framhålls att de problem och svårigheter som
kommissionerna kommit fram till är naturliga i skolans verksamhet, och möjligheterna för eleverna att få en rättvis undervisning. Det kan
också antyda att de är svåra att åtgärda i verkligheten och visa en framgångsväg, när det förhåller sig så.
Vad handlar avhandlingen om?
Den omfattar situationen för de elever som
slutar skolan utan att få betyg i kärnämnena. Det har tyvärr uppstått en
situation där vi har en ganska stor andel elever som lämnar grundskolan utan
att ha nått läroplanens mål. Jag ville, ur elevens perspektiv, analysera hur
skolan har agerat för att hantera den här situationen: vilka är orsakerna till
att eleverna har ofullständiga betyg, och hur ser deras skolupplevelser ut? säger Gunilla Ingestad
Den
teoretiska utgångspunkten är G H Meads och E Goffmans interaktionistiska
förklaringsmodeller, i vilka bl.a. kunskapsutveckling definieras som
relationella processer. Motivation och upplevelse av mening är här centrala
begrepp för förståelsen av individens kognitiva utveckling.
Interaktionismen* har fått stor aktualitet i
debatten kring skolfrågor under de senare åren, bl.a. genom ett nyvaknat
intresse för L Vygotskijs teorier, och nuvarande läroplan (Lpo 94) bygger på
tanken om att det är i samspelet mellan individer utvecklingen av kunskap sker.
* Symbolisk interaktionism är en teoretisk tradition inom sociologin, vilken även anses relevant inom vissa områden av socialpsykologin till följd av dess mikroorienterade metod som fokuserar på vardagliga handlingar och upplevelser.
Förklaringsmodeller för stöd
”Förklaringsmodeller och idéer om arbetssätt i skolan är många
och ibland motstridiga, och val av metoder och åtgärder är därför sällan givna.
Detta är särskilt påtagligt i de verksamheter som handlar om stödåtgärder. En
central del av den teoretiska presentationen är frågor om perspektivtagande och
motsättningar mellan olika perspektiv. Förekomsten av olika perspektiv har
accentuerats i takt med att verksamheten breddats vad det gäller såväl
omfattning som uppdrag. Skolverksamheten omfattar numera ungdomarnas hela
uppväxttid och inte bara den traditionella”? (Ingestad 2006).
Min erfarenhet av stöd för
elever i behov av särskilt stöd är inte alltid rationellt, utan blir mera en
fråga om ”vilka möjligheter har vi”? Att det finns motstridigheter och olika
perspektiv blir, som jag tror, förlamande när man ska försöka hitta åtgärder
som för kunskap och vardagsarbetet framåt. Att de rön skolkommissionerna visat
på blir svåra att genomföra i praktiken då perspektiven är flera och ofta
motsatta.
Skolsvårigheter har fått en ändrad innebörd - en diffus
benämning
Begreppet skolsvårigheter har fått en vidare innebörd, och
stödinsatser i skolan är i allt högre grad relaterade till sådana svårigheter
som skolpersonal bedömer som beteende- eller sociala problem snarare än
egentliga inlärningssvårigheter. Den förändrade innebörden av begreppet har
fått konsekvenser för skolans uppdrag vad det gäller stödåtgärder.
Empiriskt underlag av undersökningen
Det empiriska underlaget i studien är en kombination av kvalitativa och kvantitativa data knutna till en enskild kommun. Utgångspunkt är en uppföljningsstudie av 77 obehöriga elever och deras prov- och betygsresultat från olika bedömningstillfällen under skoltiden, och studien kompletteras efterhand med statistik, verksamhetsdokument och intervjuer med elever och skolpersonal.
”Studien
visar att orsakerna bakom bristfälliga betyg är komplexa, liksom de processer
som bedömning och betygsättning utgör. Trots ett ökat krav på kontinuerlig
individuell uppföljning och åtgärdsplanering för elever som har bristfälliga
kunskaper har andelen elever som bedöms ha skolsvårigheter och som slutar
grundskolan med ofullständiga betyg ökat”. (Ingestad 2006).
Skolan ska vara kompensatorisk
Tydligare
är det samband mellan betygsresultat och elevers socioekonomiska bakgrund som
kan utläsas på skolnivå. Här har skillnaden mellan olika skolor ökat. Trots att
skolans verksamhet, och framförallt den direkta stödverksamheten, är tänkt att
vara kompensatorisk, d.v.s. kompensera för elevers olika villkor och på så sätt
garantera social rättvisa, tycks istället en förstärkning av
bakgrundsfaktorernas effekter ske. (
Källor
Blumer, Mead, Goffman och Weber, (2018). Symbolisk
interaktion , sociologisk teori som också har ett förhållande till socialpsykologi och
antropologi.
Ingestad G, (2006) Dokumenterat utanförskap – om
skolbarn som inte når målen
Reinolf E (2006) Vart är den svenska skolan på väg? - artikel Skolporten



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.