Motivation – när dialogen blir redskapet?

 Alla pedagoger vet att en bärande del i lärandet är motivationen. Den kan kanske ses som att jag slår in ”öppna dörrar” genom att ta upp det har ämnet. Men för oss alla behöver vi påminnas då och då är min upplevelse.

Motivation
”Motivation är det psykologiska kännetecken som ger en organism drivkraft, det vill säga väcker den till handling mot ett önskat mål och lockar fram, kontrollerar, och upprätthåller vissa målriktade handlingar. Det är den inre drivkraften bakom beteenden som vilka val man väljer, hur lång tid man tar på sig innan man kommer igång, hur stort engagemang och uthållighet man har, samt hur man känner och tänker under aktivitetens utförande”. (Wikipedia)

Bilder www.google.com

Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer
Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

• förväntningar på elever
• känslor som väcks vid framgång och misslyckande
• psykisk och fysisk ansträngning
• olika problem som individen stöter på i och utanför skolan
• bedömningssätt
• återkoppling från läraren.

Motivation i vardagen

Motivation kan även vardagligt beskrivas som en process där individen ser värdet av att anstränga sig för att klara en uppgift eller uppnå ett mål mot att slutföra uppgiften eller nå målet.  Motivationen att delta i en lärandeprocess ökar om eleven upplever att arbetsprocessen leder till att hen bekräftar sin egen förmåga och sig själv eller blir bekräftad av andra. Att en elevs självbild är inblandad blir förstås intressant. Ofta framhåller man ibland motivationsskapande faktorer som intresse, nyfikenhet som mer tydliga drivkrafter.

Yttre och inre motivation enligt Thomson och Wery
Inre motivation
Inre motivation handlar om individens egen inneboende drivkraft och nyfikenhet, dvs. behovet av att veta något, upptäcka nya saker eller delta i en aktivitet för sakens egen skull.

Yttre motivation
Yttre motivation handlar i första hand om processer där elever belönas eller uppmuntras av en annan person, t.ex. genom materiella belöningar, betyg eller verbalt beröm.

Motivationen ökar om lärare tror på sina elever
För att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande presenterar Thomson och Wery (2013) några konkreta råd:

# Lärarna måste tro på sina elevers förmåga och potential och veta att lärares relationer med och attityder till elever påverkar deras inställning till skolan och lärandet. Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar elevers motivation och därmed möjligheten att nå målen.

# Det är viktigt att möta elever som visar ett ointresse för skolan där de befinner sig just nu. Lärare behöver kommunicera höga, men realistiska mål och förväntningar på elever. För att öka elevernas motivationsgrad bör lärare börja med enkla mål som eleverna kan nå. Genom att ge individanpassade men utmanande uppgifter och aktiviteter, som eleven kan lösa och delta i, kan eleverna börja känna att de är kompetenta. Forskningen visar att när individer upplever att de lyckats klara vissa mål ökar deras motivation.

Det är alltså viktigt att möta elever som visar ett ointresse för skolan där de befinner sig just nu. Lärare behöver kommunicera höga, men realistiska mål och förväntningar på elever.

Det finns flera personer som talar i samma riktning

Søren Kirkegaard (1813-1855) Till eftertanke ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan mer och vet mer ”.

Hattie (2009) synligt lärande Enligt Hatties slutsatser i sin metastudie, av ett stort antal undersökningar, visar att synligt lärande sker när lärare ser lärande ur ett elevperspektiv och hjälper eleverna bli sina egna lärare.
De tio mest effektiva influenserna med avseende på elevprestationer är enligt Hattie:

* Hatties ”normalvärde d = 0,40, framräknat effektvärde i metastudie)

# Självskattning av betyg/elevförväntningar (d= 1,44*), 
# lärarens tydlighet (d=0,75),
# ömsesidig undervisning (d=0,74), 
# återkoppling (d=0,73),
# byggande av lärare-elev-relationen (d=0,72), 
¤ självverbalisering och självutfrågning (d=0,64),
# professionell yrkesutveckling hos lärare (d=0,62),
# och undervisning i problemlösning (d= 0,61).

Sammantaget är ovanstående skrivning inga nyheter för lärare, de flesta av oss är väl bevandrade i detta. Trots det missar vi ibland, den rent elevstödjande åtgärden i lärandeprocessen. Ibland upplever jag, genom den ringa tid man ofta har hos varje elev under ett lärandepass och som inverkar i ”lösandet av problemet”. Många gånger blir det ”livräddning” för att eleven ska komma vidare och man missar ”den stora chansen".

MEN. Vi alla lärare har nästen bokstavligen sett ”elever lyfta sig i håret”, när stödåtgärden och dialogen kommit precis i rätt sekund i lärsituationen. Det är belöningen man får som lärare, som saker som fäster sig i minnet.

Källor

Hattie, J. (2009). Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare

Kirkegaard S, Till eftertanke

Skolverket, Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång

Thomson och Wery. (2013) Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students